1000 minus ett sätt att bli väckt på.

2 Jun

Vsover

 

  • Slag i ansiktet, i ryggen, i magen.
  • Spark i ansiktet, i ryggen, i magen.
  • Riv, när man missat att klippa naglarna igen.
  • Ett litet finger upp i ens näsa.
  • Gallskrik från mardröm.
  • Att han ligger slickad längs kroppen eller på ens kropp.
  • Fjärt, i ansiktet eller bara allmänt högt ljud.
  • Bajsljud (här finns inga hämningar).
  • Rosslande hostningar, ungen förkyld igen.
  • Grannens hund som skäller, om man väl får sova för bebisen.
  • Nappletande.
  • Allmänt kastande från sida till sida.
  • Ställa sig upp på alla fyra och dunka huvudet i sängkarmen varpå gråt följer.
  • ETC.

Däremot aldrig: Väckarklockan. Finns inte längre.

Detta varvas gärna VAR FEMTE MINUT HELA NATTEN. Nätterna då jag tyckte det var jobbigt att bli väckt varje kvart framstår som paradiset jämfört. Tur att Victor har en pappa som gärna sover med honom så att jag får stänga in mig i gästrummet för det mesta … Men synd att pappan snart ska vara bortrest tre av fyra veckor. Sömnpanik!

 

Annonser

17 svar to “1000 minus ett sätt att bli väckt på.”

  1. Husfrun juni 2, 2013 den 7:32 f m #

    Tänk ändå vad jag glömt den där tiden fort. När jag aldrig fick sova. Skönt är väl det. Nu tar kidsen längre sovmorgnar än jag lediga dagar 🙂

    • annagranstrom juni 2, 2013 den 10:22 f m #

      Ändå har du gjort det tre gånger! Är djupt imponerad.

  2. Johanna juni 2, 2013 den 8:54 f m #

    Hög igenkänningsfaktor! 😀 /Johanna med en 7 månader gammal Astrid

    • annagranstrom juni 2, 2013 den 10:21 f m #

      Lite skönt med nån som känner igen sig ändå… I min Mammagrupp på nätet verkar nästan alla bebisar sova så bra. Själv är jag zombie…

      /Anna med 9 månader gammal Victor.

  3. Casa Annika juni 2, 2013 den 10:21 f m #

    Åh hu! Jag blir stirrig och nervös bara av att läsa om det!

  4. Åsa juni 2, 2013 den 10:33 f m #

    Oh my loord, skulla vara som en död på dagen efter det..Finns det ngt du/ni kan ändra i rutiner? Jag har ju absolut ingen aning, men jag vet om jag äter sent sover jag oroligt, kanske finns ngn bok om det, el fråga ngn som kan om råd? Annars verkar det vara ett lotteri med bebisar 🙂 Kanske träna på att han söver allena?
    Kram på dig, tuffa kvinna ❤

    • annagranstrom juni 4, 2013 den 7:17 f m #

      Hej! Vi försöker med allt som vi anser humant, tro mig. Skrikmetoden och sånt klarar vi inte av, men vi kanske måste efter separationsfasen (dvs lämna dem skrikande i sängen). Bebisar ska till skillnad från vuxna äta sent på kvällen. Ofta äter de ju även mitt i natten både en och två gånger. Gör de inte det sover de ännu sämre… Victor äter dock inte längre på natten. I början åt han ungefär varannan timme dygnet runt.
      Har även litteratur på området samt pratat med barnläkare: Vissa barn sover helt enkelt mindre, så ja – lite av ett lotteri!

  5. Kristina juni 2, 2013 den 11:37 f m #

    Ojoj, jag är imponerad av att ni orkar! Hoppas att det blir bättre – av sig själv eller om ni väljer att göra nåt åt det själva för att förändra. Jag ångrar inte en sekund att vi tog tag i cheetahns insomningsrutiner å efter några kämpiga kvällar fick henne att somna själv. Efter det har hon sovit mycket bättre överlag å vaknar inte alls lika mycket på nätterna längre. Hon sover vanligen 10-11 timmar i egen säng i eget rum men fixar galant när det blir avvikelser också. I natt delade hon å jag säng å jag väcktes EN gång på 9 timmar.

    Men gå på er magkänsla å ork å behov såklart!

    • annagranstrom juni 4, 2013 den 7:19 f m #

      AVIS! Vi får börja med metoderna vi hatar efter separationsfasen… Mitt hjärta brister när V skriker. Fast mest bara leker han och är glad… Han vill bara inte sova…

  6. stoffisen juni 2, 2013 den 1:34 e m #

    Du blir i alla fall väckte med kärlek ❤
    kram
    Stoffe

    • annagranstrom juni 4, 2013 den 7:19 f m #

      Du har så rätt! en fjärt i fejset eller utkletat bajs längs bebisens rygg är KÄRLEK ❤ Hihi!

  7. Bubbel juni 3, 2013 den 10:41 f m #

    Ja oj vad man får räkna med att råka ut för saker med en bebis i familjen, sällan en hel natt som var lugn. Men på något konstigt vis så gick det…

  8. jenny i maine juni 4, 2013 den 2:20 f m #

    Ooooo känner igen det där alltså…

  9. Åsa juni 4, 2013 den 12:58 e m #

    Vet inte hur ni gör här men provar ni allt tillräckligt länge?
    Stor kramis Åsa

    • Anna Granström juni 4, 2013 den 1:03 e m #

      Utifrån de förutsättningar vi har – jepp. När man är zombietrött är det dock lätt att ta till det lätta: låta honom sova bredvid en. Man kan ha honom i hans säng och han bara leker, hur trött han än är… Lägger man honom bredvid en somnar han direkt… Problemet är att han vaknar ofta och HAR mindre sömnbehov än andra barn. Han behöver inte sova lika mkt som andra barn… Vilket läkare också kollat på (att han inte är kroniskt övertrött osv). Vi ska som sagt börja med de jobbiga metoderna efter separationsfasen. Att göra det mitt i fasen är barnplågeri. Ser INTE fram emot det sen :/

  10. sofiainengland juni 4, 2013 den 8:58 e m #

    Hoppas han sover bättre snart! Vissa barn som jag har tagit hand om har börjat sova mer efter att de har fyllt ett år, so you never know! 🙂

    Själv är jag sjukt rädd för det där med sömnbrist, förstår inte hur ni morsor överlever!
    Stor kram och kämpa på, som Stoffe sa, du blir i alla fall väckt av kärlek 🙂

  11. VadGörCéline juni 13, 2013 den 10:59 e m #

    HAHAHAHA så klockrent! Min dotters favorit är klart ett litet finger upp i ens näsa, hon vet exakt vad hon håller på med och apgarvar när jag ilsket vaknar upp av detta! Retstickan hehehe

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: