Tag Archives: resa

Magsjuka vs terere.

26 Feb

Att vara magsjuk och kräkas en hel natt samtidigt som ens sambo är bortrest och man har ett litet barn att ta hand om är INTE att rekommendera. Inte heller att behöva ligga en hel dag på soffan med fortsatt magsjuka medan man fortfarande ska ta hand om samma barn, som således har suttit vid dator/Ipad i typ 14 timmar på raken.

För åtta år sedan exakt idag var jag i Argentina i 10 veckor med min syster. Just den här dagen skrev jag om mate och terere:

I Buenos Aires springer folket runt med termosar och dricker mate hela dagarna. I Paraguay springer folket runt med kall terere eftersom det där, som Carlos el paraguayo sa, ”är sjukt varmt 360 dagar om året”. I sin 1,5 liters termos häller man i is, vatten, lime, lite yerba om man vill för olika ändamål, fyller sin lilla kopp med yerba och sticker ned metallsugröret med filter. Alla dricker ur samma mugg och sugrör, men en hel kopp åt gången. När man lämnar tillbaka koppen med utsugen yerba till termosinnehavaren får man passa sig för att säga gracias. Tack betyder att man inte vill ha något mer. Så, idag har jag druckit ungefär 10 koppar terere och typ 5 liter vätska till eftersom det var så hett att jag till och med höll på att svimma på en restaurang. Som Laura varnade oss för länge sedan händer det ganska ofta att folk svimmar i Buenos Aires på sommaren. Jag var så mätt på vätska hela dagen att jag glömde bort att äta på nio timmar. Efter lite hejdå till Magnus på hostallet, juice och frukt ute, pingis med Cristobal och Hernan, drog Ylva, Cristobal, Carlos och jag till Tigre. Mina byxor satt som fastklibbade hela dagen. Vi åkte iallafall båt genom flod-deltat i en timme, var på en marknad, såg sköldpaddor i en smutsig flod, drack mer terere, och kom hem runt 22. Det är nu söndagnatt klockan 01 och det är ett jävla liv utanför. Karnevalen är i full gång. Jag hör inte ens vad jag tänker.

Buenos Aires Puerto Madero. 008

Jag och syster i Puerto Madero, Buenos Aires 2007

Så annorlunda ens (mitt) liv var då liksom…

Och Laura, denna porteña (tjej från Buenos Aires) som jag lärde känna när jag bodde på Puerto Rico, hon hade alltså börjat dejta min idol Gustavo Ceratis trummis. Det var därför jag bestämde mig för att åka dit – för att få chansen att hänga med självaste Cerati.

Laura smälte in på Puerto Rico med flummiga kläder, och när hon flyttade tillbaka till Argentina smälte hon in även där. Hon skaffade silikonbröst, läppstift, färgat hår och var smal som en sticka trots att hon åt kakor och coca cola till frukost. Hon var en överklasstjej som dejtade en gammal trummis som säkert träffade en bunt andra vid sidan om. Är man kändis så är man.

Och Cerati, en av Latinamerikas största rockstjärnor, fick jag aldrig träffa som lovat, bara trummisen några gånger. Det var så nära efter deras enorma konsert (200 000 personer kom för att se dem), men det gick inte att ta sig någonstans på grund av alla människor. Jag har aldrig sett så många människor på en sån liten plats, aldrig heller varit så rädd för att seriöst bli nedtrampad.

Nu är ju Cerati död sedan förra året, men jag lever ändå på minnet av Buenos Aires och att det var för hans skull (!) jag åkte dit. Jag fick med mig så mycket annat hem – en ny dialekt på spanska, se Hugo Chavez hålla tal, vara med om karnevaler och demonstrationer som liknande karnevaler, lärdom om mate och terere, se Uruguay och insikten om att jag var upp över öronen kär i Martin, Martin som jag har turen att leva tillsammans med än idag.

Buenos Aires- Colonia Uruguay 003

Skylt på toalett i Uruguay: Vänligen spola inte ned yerba i toaletterna.

Annonser

Kluvenheten.

19 Feb

Jag ÄLSKAR att se nya platser, men inte att RESA. Och inte att se städer, men natur. Det finns så många enormt vackra ställen som jag har besökt. Te.x. Island, Norge, Anderna, Machu Picchu, Västindien, Sicilien, Grand Canyon, Yosemite, Lake Tahoe osv. Och så många platser jag inte sett än och bara måste se, som t.ex. Alberta i Canada.

Jag är bara så flygrädd. Tror alltid att jag ska dö. Eller att andra ska dö. Det blir värre för varje gång eftersom risken för olycka rent statistiskt ökar för varje gång man flyger. Jag vet att det är farligare att åka bil, att man kan dö när som helst och så vidare, men det är den där maktlösheten. Och att om man störtar är det så definitivt. Och så onödigt.

Jag har ändå fått upp ressuget igen efter Egypten i januari och vill bara resaresaresa!

islandthingsvellir

Island 2011, Tingsvellir. Jag har tagit fotot, men det ser nästan overkligt ut.

????????????????????

Alberta, Canada. Tar ju andan ur en.

Egypten i bilder.

30 Jan

Men hej!

Vi har varit i Egypten en vecka och kom hem igår kväll. Sol och 28 grader varje dag, Victor har lärt sig simma hundsim med puffärmar på djupt vatten, sovit fantastiskt och ingen blev magsjuk. Dessutom har Victor och jag ridit på kamel och Martin fått snorkla i Röda Havet vid ett korallrev medan vi tittade på. Bra vecka, som här sammanfattas med några bilder.

bild 2 (9)

Kamelen Oscar från ovan, med Martin som för. Victor fick sedan mata kamelen med banan och pizza.

 

Solnedgång första kvällen på hotellet (plus Victor och Martin).

Solnedgång första kvällen på hotellet (plus Victor och Martin).

Victor älskade barnpoolerna med ruschkanor!

Victor älskade barnpoolerna med ruschkanor!

Jag hann läsa 600 sidor i denna sjukt bra sista del av Engelfors-trilogin.

Jag hann läsa 600 sidor i denna sjukt bra sista del av Engelfors-trilogin.

Solnedgång vid Röda Havet.

Solnedgång vid Röda Havet.

Victor, Martin & Victors farmor vid stranden.

Victor, Martin & Victors farmor vid stranden.

Victor och Martin vid en av hotellets 17 (!) pooler. Minst fem var uppvärmda till 26 grader, ahh...

Victor och Martin vid en av hotellets 17 (!) pooler. Minst fem var uppvärmda till 26 grader, ahh…

Kasta sten i Röda Havet - kul grej tyckte Victor.

Kasta sten i Röda Havet – kul grej tyckte Victor.

Även jag har badat i Röda Havet - check!

Även jag har badat i Röda Havet – check!

Vi kollade på från båten när Martin snorklade vid korallreven utanför Hurghada - underredet av båten var av glas.

Vi kollade på från båten när Martin snorklade vid korallreven utanför Hurghada – underredet av båten var av glas.

Med lite tur överlever jag resten av vintern nu.

När en av ens idoler dör.

5 Sep
BuenosAires1

Förväntansfulla i Buenos Aires, mars 2007. Ever, Victor och min lillasyrra Ylva.

Gustavo Cerati är död. Död! Jag är helt chockad. Jag hade till och med missat hans stroke och att han legat i koma. Igår dog han, 55 år ung. Och eftersom jag är hemma och vabbar och Victor till och med sover en stund på dagen är det om det här jag vill skriva. Har inte ens rört datorn sedan jag uppdaterade bloggen sist.

Cerati, en av Sydamerikas största artister genom alla tider. Aktiv i mer än 30 år. Så många låtar, så många fans, så mycket historia. Jag fick äntligen se honom live i Buenos Aires 2007, tillsammans med 200 000 andra. Som jag hade väntat. Och förstår ni hur många människor det är?! Nya Friends Arena i Solna kan ta upp 65 000 pers.

Efter konserten drack Laura champagne med bandet eftersom hon dejtade trummisen, och jag var så himla avis medan vi ordagrant höll på att bli nedtrampade. Jag fick aldrig träffa Cerati, fast jag var så näranära. Däremot hängde vi med trummisen några gånger.

Cerati, så många gånger jag åkt bil i Karibien genom bergen, vid stranden, genom regnskogen, och lyssnat på me verás volar, por la ciudad de la furia och alla andra låtar. Soda Stereo, bandet innan han blev solo, är så bra. Var så bra. Jag lyssnar alltid på Cerati, tröttnar aldrig.

Gustavo Cerati, R.I.P.

Bloggen, 11 mars 2007:

Alla skulle dit. Bussarna nummer 37 från Kongressen var proppfulla, och tiden gick. Vi hade tänkt åka redan runt 17, men eftersom matedrickandet förvandlades till empanadas-köpande på Plaza del Carmen, och vi hann bli hungriga och mätta igen, kom vi inte iväg förrän 19 ändå.

Som alla andra.

Och då var vi ändå ute i god tid. Väl framme hamnade vi ungefär 100 meter från scenen, mellan en lerpöl och marijuana-rökande människor som hoppade upp och ned och sjöng med i alla låtar. Jag sjöng också med i de flesta. Surrealistisk helg. Först Chavez, sedan Cerati, saker som bara händer i Sydamerika.

När konserten var slut blev det kaos. Jag trodde att vi skulle dö. Ylva och jag såg hela scenariot framför oss; ”39 döda, nedtrampade i folkmassorna, bland dem två svenskar. Den ena utan sandaler, och dessa hittades två veckor senare i sjöarna i Palermo”.

Ever försvann i folkmassorna, Victor såg panikslagen ut, Ylvas ena sandal åkte av, folk trampade henne på fötterna, jag kunde inte andas och folk tryckte på från alla håll. Poliserna hade spärrat av och glömde väl öppna upp när konserten var slut, vilket resulterade i att fler och fler människor var på väg från konserten, utan att komma ut. Var man än tittade var det argentinare i alla möjliga färger och former. De klättrade upp i träden, stod pressade mot väggarna runt omkring, och det fanns inte en enda milimeter utan folk så långt ögat kunde nå.

Jag har aldrig sett så mycket människor samtidigt förut, men så är jag ju också svensk. Var totalt skakis i flera timmar efteråt, ungefär lagom tills vi kom hem. Det tog fyra timmar, eftersom det var omöjligt att få tag på en buss eller ens taxi. Klockan sju la vi oss, och 25kvadrat för två har aldrig känts större.

 

Belgien i bilder.

1 Apr

Det är rätt fantastiskt vad man kan hinna med på bara en helg. Som att åka till Belgien och hälsa på sin kära syster som gör praktik i den lilla staden Kiewit utanför Hasselt (1,5h med tåg från Bryssel). Det var nämligen exakt vad jag gjorde fredag-söndag.

Det var runt 20 grader och sol, så vi hann dels med en dag i Bryssel där vi åt crepes ute i solen med min bloggkompis Petchie och hennes ubergulliga bebis, shoppa åt Victor, provsmaka belgisk choklad och kolla på Manneken pis och sånt där.

Sen hann vi kolla på roliga hus, se fyra getter som flydde från en inhängnad när vi gick runt i en rekreationspark, käka långa frukostar (händer ju aldrig som småbarnsmamma), cykla, äta glass, se Hasselt medan det var karneval och jag hann läsa ut en tjock bok.

All i all en toppenhelg, bara syster (och hennes huskompisar) och jag. Jag var bara JAG. Sov dock jättejättelite, och natten mot söndagen låg jag i timmar där på luftmadrassen och längtade efter Victor. Syrrans grannar hade fest, så jag somnade först klockan 05 och vaknade vid 08 igen. Ligger enormt mycket back med sömnen. Ni vet så där att femtimmarsnätter framstår som mycket sömn.

För att vara positiv igen: Har ni förresten käkat speculoos-kakor/glass/kräm? Mon dieu vad gott! Tur att jag köpte med mig hem…
Belgien9Belgien2Belgien8Belgien6Belgien1Belgien5Belgien7Belgien3Belgien4

Fredagstips: Julia Svanbergs bok som gavs ut idag!

28 Feb

varfor-kom-du-hit

 

Ni måste läsa Varför kom du hit?. Så himla bra. Jag knep ett recensionsexemplar och har recenserat  den HÄR för Bohusläningens Bokblogg.

Julia Svanberg skriver förövrigt bloggen Mammas Machete som är sjukt läsvärd.

Boken finns på Adlibris för 45 spänn HÄR. Hett tips!

Norge och Helgelandskusten.

9 Feb

I morse råkade jag se ett program på Svt om Norge: Ut på tur – upptäck Norge, och de var på Helgelandskusten. Jag blev helt frälst. Måste måste åka dit! Bilderna är lånade från nätet:

Helgeland1Helgeland2

Jag har sagt det förut, men Norge är verkligen världens vackraste land. Jag har varit där ganska många gånger, varav den bästa resan var en road trip med Martin för några år sedan. Vi hade Hellesylt som mål (ena sidan av Geirangerfjorden) där min syster jobbade på hotell, och så gjorde vi spontana stopp lite här och där. Rekommenderar verkligen att åka till fjordarna och den klassiska trollstigen etc. Här är några av de foton som jag tog då:

Norge3Norge4NorgeNorge2Norge1

 

Dags att åka till  Norge snart igen alltså…