Det här är det svåraste med att ha barn.

Helgdag på lekland för ett par veckor sedan med tusen energifyllda ungar, när jag själv hade huvudvärk och bara ville ligga på soffan under en filt…

Önskerubrik från Fifi.

Hittills, nu när ungen snart är 1,5 år, har det svåraste fortfarande varit graviditeten. Så länge Victor lever och mår bra vet jag att ingenting kommer kunna mäta sig med den tiden av mitt liv.

Men då var jag ju egentligen inte mamma, så om vi bortser från graviditeten så är det svåraste utan tvekan följande:

Att det går i ett.

Att aldrig komma hem och kunna slänga sig på soffan och läsa en bok, se en film, sticka iväg på träning hela kvällen eller somna när man vill – något som jag liksom hade ägnat mig åt i 31 år och sålunda vant mig rätt bra vid.

Att det fortsätter i samma tempo även om man är dunderförkyld (som nu) och bara vill krypa ner under täcket. Att barnet däremot inte alls vill sova när han blir sjuk, tvärtom. Man måste hela tiden orka. Sätta barnet först. Finnas där jämt.

Just det att det alltid är något. Alltid.

Jag är inte längre Anna, jag är Victors mamma.

Även om vi är två vuxna, även om det är helt okej att jag går och tränar eller lägger mig tidigt ibland, så är det alltid Victor jag tänker på. Som ger mig dåligt samvete om jag gör något för mig själv. Som jag hör genom väggen och alltid lyssnar på om jag går in i ett annat rum medan han är med sin pappa.

Det är mysigt också, och det bästa som hänt mig. Jag älskar att vara Victors mamma och skulle aldrig vilja vara utan honom. Men, eftersom frågan var vad som just är jobbigast, så är det den jobbiga sidan av det hela jag skriver om. Att det alltid alltid är något.

Kanske går det över lite grann när han blir större?

 

Kvar av önskerubrikerna:

• Såhär tar jag hand om min kropp
• Såhär tar jag hand om min själ
• När jag var femton…
• Mina bästa egenskaper
• Om tio år
• En författare som jag gärna skulle träffa, och vad skulle jag fråga honom/henne
• Något jag ångrar
• Det finaste jag gjort för någon annan
• Om jag bara fick läsa en bok resten av mitt liv skulle det vara….
• Mitt bästa skönhetstips
• Det här är det svåraste med att ha barn
• Utbrändhet
• Det här är en rätt kul lista tycker jag. Varför inte hänga på den? http://onekligen.blogspot.se/2014/01/en-bloggrubrik-for-varje-dag-i-januari.html
• Skriv något om din sambo
• Om jag fick leva om en dag då skulle det vara…
• Varför är jag inte sjuk när jag är sjuk och varför tar jag med mig jobb hem och visar att det går så karusellen fortsätter

Annons

När jag var femton…

Fan vad kul, aldrig att jag trodde mig få så här många förslag på rubriker med tanke på vilken dålig bloggare jag är nuförtin. Nu har jag inte ämnesbrist att skylla på iallafall.

Börjar med När jag var 15.

När jag var femton var det mitten på nittiotal och jag älskade feministpunk, var smal och korthårig. Jag svävade lite på tonårsmoln men var samtidigt för det mesta nedstämd och rastlös. Brukade sitta i fönstret hos pappa halva nätterna, försöka meditera till new age-musik och drömde om att flytta hemifrån. Jag var vegetarian (är fortfarande semi-veg) och ärligt talat… så har jag glömt det mesta. Eller förträngt. Och det jag inte har glömt eller förträngt, det som fick mig att sväva på moln, vill jag inte riktigt skriva om här.

Femton är en rätt diffus tid. Var det verkligen jag?

När jag var fjorton däremot var jag punkare och hängde på 44:an, gick på konserter och upptäckte världen. Jag piercade läppen och ögonbrynet med en säkerhetsnål, färgade håret och kallades Svinto. Jag var arg på det mesta men skrattade varje dag. Hade så sjukt kul med alla punkarkompisar. Det var Smurfen, Stumpen, Ekis, Kajsa, Lina, Kristian, Viking, Marcus och alla andra förstådda och missförstådda regnbågsfärgade, nitbeklädda tonåringar.

Sen tröttnade jag. Behövde åka ut i världen. Behövde älska livet, misslyckas, ramla och resa mig igen. Och det var just vad jag gjorde.

Ibland är livet precis lika klyschigt som i en Paulo Coelho-roman. Ibland behöver man åka runt hela jorden innan man är hemma och inser att hemma är precis där man startade sin resa.

Honey, I’m home.

15 bast…

• Såhär tar jag hand om min kropp
• Såhär tar jag hand om min själ
• När jag var femton…
• Mina bästa egenskaper
• Om tio år
• En författare som jag gärna skulle träffa, och vad skulle jag fråga honom/henne
• Något jag ångrar
• Det finaste jag gjort för någon annan
• Om jag bara fick läsa en bok resten av mitt liv skulle det vara….
• Mitt bästa skönhetstips
• Det här är det svåraste med att ha barn
• Utbrändhet
• Det här är en rätt kul lista tycker jag. Varför inte hänga på den? http://onekligen.blogspot.se/2014/01/en-bloggrubrik-for-varje-dag-i-januari.html
• Skriv något om din sambo
• Om jag fick leva om en dag då skulle det vara…
• Varför är jag inte sjuk när jag är sjuk och varför tar jag med mig jobb hem och visar att det går så karusellen fortsätter