Tag Archives: Bloggvärlden

100 happy days.

18 Apr

April2014Sandåda

Withsofia har inspirerat mig till ”100 happy days” på Instagram, att uppmärksamma något som gör en lycklig varje dag i 100 dagar. Bra grej, tycker jag. Saken är dock den att jag är lycklig mest hela tiden, men oftast är det klagomålen som kommer fram. Känns liksom lättare att skriva om sånt som stör en än allt lyckligt som mest blir samma sak hela tiden. Victor som ger en kramar, då solen skiner, jag som springer i skogen, jobbet som jag trivs på, de kvällar då Victor lyckas somna innan 21 och vi har någon timme tillsammans, att vi snart ska flytta. Jag föredrar själv att läsa bloggar där det klagas lite mer, så ja… Hur tänker ni?

Det här med intressen från start.

19 Mar

Såg precis Colombialivs underbara video om Gael som blivit två år och smälte en aning. Jag är så glad över att ha en egen liten gulligan och slippa bli grön av avundsjuka, vilket jag helt klart hade blivit om Victor inte funnits.

Iallafall. Jag kom och tänka på det här med barns intressen från start. Som att Annika skriver om Gaels intresse för musik och böcker. Victor gillar väl också musik och att dansa, men inte alls så där.

Han är hittills ointresserad av innehållet i böcker. Han hämtar böcker och sätter sig i ens knä, men bara för att få uppleva själva bläddrandet. Vad som händer om man vänder på boken, och få pilla på sidorna.

Han har en xylofon, men spela på den? Nej. Han är intresserad av pinnarna man spelar med och hur man stoppar in dem i hålen under xylofonen. Hos sin mormor har han testat att spela piano, men i ärlighetens namn tror jag att han mest är intresserad av hur det fungerar rent tekniskt. Inte av själva musiken.

Vi har fått ta bort knappen till recievern, annars skruvar Victor bort den. Han skruvade ner ringklockan till dörren flera gånger innan han knappt kunde gå. Han älskar saker med skruvlock och bryr sig inte om att härma djurläten. Han kan härma en kossa, men blir tyst eller typ sur om man ber honom om det. Helt ointresserad.

Alla barn gillar väl tekniska saker mer eller mindre, men det kändes tidigt att tekniska saker är Victors grej. Jag är mer för musik och böcker, men Victor är sin pappa upp i dagen. Inte helt fel det heller, och vem vet – jag kanske kan klämma in lite sagor i framtiden. Vicke är ju trots allt bara drygt 18 månader. Allt kan hända.

Och, han har iallafall börjat uppskatta servisen han fick av mig i julklapp. ”Får mamma lite kaffe?” frågar jag, och han häller upp från kaffepannan i två muggar med tillhörande rinn-ljud. Sen dricker vi och sörplar luft ur varsin mugg. Kanske har han ärvt mitt intresse för mat och sånt? Hoppas.

pellianiservis

Fredagstips: Julia Svanbergs bok som gavs ut idag!

28 Feb

varfor-kom-du-hit

 

Ni måste läsa Varför kom du hit?. Så himla bra. Jag knep ett recensionsexemplar och har recenserat  den HÄR för Bohusläningens Bokblogg.

Julia Svanberg skriver förövrigt bloggen Mammas Machete som är sjukt läsvärd.

Boken finns på Adlibris för 45 spänn HÄR. Hett tips!

När okunskap blir makt.

12 Feb

Blondinbella

 

Vill egentligen inte ens blogga om det här eftersom Blondinbella inte förtjänar att tjäna pengar på det, men… Jag blir bara så mörkrädd när en ung, karriärsinriktad och nybliven mamma meddelar att hon ”inte har feminismen att tacka för någonting alls”.

Hur hon har missuppfattat och snedvridit allting.

Och hur hon har ungefär en miljon läsare (utan överdrift) och säkert är förebild för en massa småtjejer där ute som drömmer om att ha hennes liv. Att hon förmedlar sin okunskap till så många, det är skrämmande.

Kunskap brukar vara makt, men med dagens media är okunskap minst lika mycket makt. Jag hoppas bara att hon växer upp och ut ur sin bubbla och inser vad hon håller på med och vad hon egentligen skriver.

Inte feminismen att tacka för någonting? I wish. Vi har feminismen att tacka för det mesta vi kvinnor har rätt att göra idag. Och för en hel del som männen har rätt till, så som föräldraledighet.

Så – TACK feminismen för allt du gjort för vårt samhälle och kommer fortsätta göra! Tack tack tack och lite tack till.

Bästa inlägget på länge.

27 Jan

Tycker att ni borde läsa det här: Jag vill inte mer nuÄven hans svar på kommentarerna till inlägget som fick mer än 17000 visningar. 

Orkar själv inte läsa alla kommentarer av alla idioter som går till försvar, men inläggen förtjänar både att läsas och delas.

Är inte ni också trötta på allt dumförklarande av män? Som om de vore mer korkade än kvinnor. Han förstod inte att hon sa nej, han förstod inte att hon var i hjälplöst tillstånd, han trodde att det var en lek.

Ibland skäms jag lite extra över vårt rättssystem.

Min största shoppinglast:

20 Jan

BokshoppingJan2014

Egentligen den enda. Älskar att shoppa böcker. ÄLSKAR. Nu hinner jag läsa rätt många också (man ska inte lyssna på allt som folk säger om att skaffa barn, varken åt ena eller andra hållet. Det vet vi alla vid det här laget va?! Passa på att läs innan barnet kommer, du kommer aaaaldrig hinna läsa sen!).

Blev lite januarishopping från cdon som ni kan se på bilden, plus att jag fått en bunt recensionsexemplar och en vinst av Jenniesboklista som inte finns med på bilden – så nu har jag fyllt kvoten för kommande kvartal. Kanske.

Cdon har förövrigt jättebra pocketerbjudande nu – fyra för 149 kr. Det var det jag utnyttjade.

När jag var femton…

17 Jan

Fan vad kul, aldrig att jag trodde mig få så här många förslag på rubriker med tanke på vilken dålig bloggare jag är nuförtin. Nu har jag inte ämnesbrist att skylla på iallafall.

Börjar med När jag var 15.

När jag var femton var det mitten på nittiotal och jag älskade feministpunk, var smal och korthårig. Jag svävade lite på tonårsmoln men var samtidigt för det mesta nedstämd och rastlös. Brukade sitta i fönstret hos pappa halva nätterna, försöka meditera till new age-musik och drömde om att flytta hemifrån. Jag var vegetarian (är fortfarande semi-veg) och ärligt talat… så har jag glömt det mesta. Eller förträngt. Och det jag inte har glömt eller förträngt, det som fick mig att sväva på moln, vill jag inte riktigt skriva om här.

Femton är en rätt diffus tid. Var det verkligen jag?

När jag var fjorton däremot var jag punkare och hängde på 44:an, gick på konserter och upptäckte världen. Jag piercade läppen och ögonbrynet med en säkerhetsnål, färgade håret och kallades Svinto. Jag var arg på det mesta men skrattade varje dag. Hade så sjukt kul med alla punkarkompisar. Det var Smurfen, Stumpen, Ekis, Kajsa, Lina, Kristian, Viking, Marcus och alla andra förstådda och missförstådda regnbågsfärgade, nitbeklädda tonåringar.

Sen tröttnade jag. Behövde åka ut i världen. Behövde älska livet, misslyckas, ramla och resa mig igen. Och det var just vad jag gjorde.

Ibland är livet precis lika klyschigt som i en Paulo Coelho-roman. Ibland behöver man åka runt hela jorden innan man är hemma och inser att hemma är precis där man startade sin resa.

Honey, I’m home.

Jag15bast

15 bast…

  • Såhär tar jag hand om min kropp
  • Såhär tar jag hand om min själ
  • När jag var femton…
  • Mina bästa egenskaper
  • Om tio år
  • En författare som jag gärna skulle träffa, och vad skulle jag fråga honom/henne
  • Något jag ångrar
  • Det finaste jag gjort för någon annan
  • Om jag bara fick läsa en bok resten av mitt liv skulle det vara….
  • Mitt bästa skönhetstips
  • Det här är det svåraste med att ha barn
  • Utbrändhet
  • Det här är en rätt kul lista tycker jag. Varför inte hänga på den? http://onekligen.blogspot.se/2014/01/en-bloggrubrik-for-varje-dag-i-januari.html
  • Skriv något om din sambo
  • Om jag fick leva om en dag då skulle det vara…
  • Varför är jag inte sjuk när jag är sjuk och varför tar jag med mig jobb hem och visar att det går så karusellen fortsätter