Ibland händer det, en lördag som inte innefattar några planer, vi gör inget speciellt, men det blir ändå den ungefär bästa lördagen någonsin. Så var det igår – allt liksom flöt på lite för bra.
Jag fick sovmorgon till 07. Vi åt nygräddade croissants till frukost. Solen sken. Victor var glad. Han somnade runt 12 och sov i två timmar utan att skrika en enda gång.
Jag solade på balkongen i linne och läste ut en chiclit-bok, drack latte och åt mörk choklad. Med min D-vitaminbrist är typ största lyckan att få sola. Läsa och sola samtidigt dessutom, bästa ever.
Jag tog en löptur i skogen, och det var typ tre år sedan sist. Alltså terränglöpning över stock och sten, backe upp och backe ner. Jag har bara sprungit ”vanligt” på sistone. Jag orkade ungefär fyra kilometer och var så glad hela tiden. Skitsamma att jag sprang kanske 15 km terräng sist, jag behöver inte alls lika mycket längre för att vara nöjd. Bara det är en lycka i sig.

Lekte lite med Victor ute på gården, och sedan åkte vi och storhandlade. Äntligen köpte jag saker jag velat ha länge – nya ekotvålar, kokosmjöl och sånt.
Kom hem och bakade 23 semlor. Jag har aldrig gillat semlor någonsin, men hemmagjorda på ekologiska råvaror och utan mandelmassa med blåbär och blåbärsgrädde istället … Mon dieu vad gott.

Plötsligt var klockan 20 och vi hade glömt bort tiden, så då var det lite bråttom att ta på Victor pyjamas och sånt. Vi mös i soffan och vid 21 somnade han och Martin och jag hann se klart en film (Enough said – helt ok).
En alldeles vanlig men ovanlig lördag där allt bara kändes sjukt bra från början till slut. Fler sådana skulle inte skada.
Etiketter:Böcker, bebisliv, djur och natur, Ecolife, mat och bak, träning, tv och film