Arkiv | Uncategorized RSS feed for this section

Bokåret 2015

8 Jan

Kör en klassiker eftersom jag inte orkar tänka på annat. Boklistan med 17 frågor.

BÖCKER 2015 …

0. Antal utlästa böcker? 40.

1. Bästa bok du läste i olika kategorier?
Roman: Jag heter inte Miriam – Majgull Axelsson, Etthundra mil och Sista brevet från din älskade, båda av Jojo Moyes
Ungdomsbok:  Låt vargarna komma – Carol Rifka Brunt
och Nyckeln
Fackbok/reportagebok: Slutstation rättspsyk – Sofia Åkerman & Therese Eriksson, 438 dagar – Martin Schibbye & Johan Persson , Mindfulness i vardagen – Ola Schenström
Chic litt: Fågelburen – Lisa Jewell och You had me att hello – Mhairi McFarlane
Självbiografi: Mats Kamp (serieroman) – Mats Jonsson
Deckare/Skräck: Himmelstrand – John Ajvide Lindqvist
Viktig bok: Jag är Malala – Malala YousafZai och Du ska dö (Fadime Sahindal) – Ulf Broberg

438 dagar

2. En bok som du hade höga förväntningar på men som gjorde dig besviken?
Vi måste sluta ses på det här sättet – Lisa Bjärbo. Den var ju totalt platt!

3. Mest överraskande (på ett bra sätt) bok?
Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande och Utan personligt ansvar. Fantastiskt språk och otroligt gripande.

egenmäktigt förfarande

4. Bok du mest rekommenderade till folk?
Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. Helt fantastiskt, viktig och bra på alla sätt.

jag-heter-inte-miriam.jpg

5. Bästa bokserie du kom över?
Om man ska kalla det serie – Lena Anderssons två böcker om Ester och hennes kärlek till otillgängliga män.

6. Mest spännande, kan-inte-sluta-läsa bok?
Jojo Moyes böcker alla gånger om.

sista_brevet_fran_din_alskade-jojo_moyes-31713723-3289077336-frntl.jpg

7. Böcker du läste i år som du mycket väl kan läsa om nästa år?
Jag läser ALDRIG om böcker, förutom barnböcker för Victor. Vet inte hur många gånger jag har läst t.ex. Bamse, historien om någon eller mamma vill inte gå till dagis. Läser generellt minst 30 minuter varje kväll för honom.

Mamma_vill_inte_gå_till_dagis_omslag_ill_Matilda_Salmen1.jpg

8. Favoritomslag på en bok du läste 2015?
 Älskaren och Låt vargarna komma.

alskaren

 9. Mest minnesvärda karaktär?
Ester Nilsson.

10. Den bok som har haft störst betydelse för dig?
Mindfulness i vardagen. 2015 är året då jag började med mindfulness för att ta mig igenom en stor sorg, men också för framtiden.

mindfulness

11. Favoritbokstund?
Nattläsningar för Victor. Eller kanske när vi bilade genom Europa och jag plötsligt kunde läsa utan att bli åksjuk…! Att ligga och läsa Nyckeln på en strand i Egypten i januari var inte heller helt fel.

bild 2 (8)

Jag hann läsa 600 sidor i denna sjukt bra sista del av Engelfors-trilogin.

12. Favoritförhållande från en bok du läste 2015?
Den i Sista brevet från din älskande. Men jag låg på sjukhus och läste den, så vill inte riktigt minnas. Älskade relationerna i Låt vargarna komma också.

Låt vargarna

13. Favoritbok du läste under 2015 av en författare du har läst andra böcker av?
Himmelstrand av John Ajvide Lindqvist och Fågelburen av Lisa Jewell.

himmelstrand

14. Bästa bok du läst endast för att du fick tipset från någon annan?
Går nästan uteslutande på tips. Tex 13 dygn i rymden efter 14 år på jorden av Christer Fuglesang. Lånade den av pappa.

13 dygn

15. Bästa bokrelaterade shoppingen?
Bamsebok-kalender och Pixi-kalender åt Victor. Perfekt med en ny bok varje dag i 24 dagar (eller två varje dag då…).

pixi-adventskalender-2015.jpg

16. Hur många böcker satsar du på att läsa ut 2015?
Så många jag orkar, vill och hinner. Trodde aldrig att jag skulle lyckas med 40 i år, så blir nog nöjd med hälften.

17. Några böcker som förtjänar att tipsas om som inte blivit omnämnda ovan?
Champagne på skånska – Johanna Holm mfl. Kanske för att jag känner Johanna, men också för att det är en härlig debutroman i chic litt-anda.

champagne_p_sknska-34873914-frntlGlashjärta.jpg

Glashjärta – Anneli Stålberg. Kanske för att jag känner Anneli, men också för att den här ungdomsromanen griper tag om hjärtat och både är vacker och sorglig.

Gott nytt bokår 2016!

Redigera det här

Bara lite.

17 Dec

Först var året så bra. Älskar jobbet, allt bra hemma, roliga saker, bra löpning och sedan bilade vi i Europa till en massa länder. Danmark,. Tyskland, Belgien, Holland, Frankrike, Schweiz, Liechtenstein, Luxemburg… Sen blev det världens bästa höst och världens sämsta höst med det värsta jag har varit med om i hela mitt liv. Jag vet inte om jag borde minnas detta år eller om jag vill glömma det? Jag vet att jag aldrig kommer glömma, och jag får inte glömma heller, men hur gör man?

Running.

29 Maj

bild 1 bild 3 bild 4Åh vilket flow nu. Syns inte utanpå, men känns inuti. Mest löpning. Vem kan inte älska att springa på våren? (såvida man inte har pollenallergi, vilket jag inte har). Har till och med lyckats springa ett 10km-pass, det första på två år, och dessutom på under 58 minuter. Inte som förr, men jag är så grymt nöjd. Nu är jag tillbaka i ständig värk i benen efter allt springande, men så värt det.

Kolmården.

20 Maj

bild 2

Första helgen i maj åkte vi till Kolmården i två dagar (en natt) eftersom nya Bamses Värld hade premiär. Hade ärligt talat inga höga förväntningar på den helgen, men holy macaroni vad bra den blev. Det regnade förvisso konstant hela första dagen, men å andra sidan ledde det till extremt korta köer. Och så hade jag missat att alla åkattraktioner ingick i priset…! Victor åkte Skalmans Bilar ca hundra gånger, Honungsburkarna och till och med berg och dalbanan (Godiståget) två gånger. Det bästa av allt var att man var tvungen att åka med eftersom han är under fyra år. Win-win. Vildmarkshotellet var helt okej och jag har aldrig sett så många svenska kändisar samlade på ett och samma ställe. Typ alla var där. Alla med barn i alla fall. Jag sover alltid dåligt borta, men Victor sov riktigt bra (vilket är väldigt sällan förekommande).

Andra dagen fortsatte vi hänget på Bamses Värld och hann även med linbanan två gånger. Vi såg en björnunge som klättrat upp i ett träd ovanför oss och både Martin och jag var helt amazed, medan Victor mest var intresserad av lappar, knappar och hur linbanan funkade. Vi var även på Bamse-teater, Victor fick krama Bamse, Lille-skutt osv (fortfarande hett samtalsämne hemma), fick se leoparder och tigrar som matades osv. Very nice.

Mycket bra och prisvärd utflykt. 3400 kronor för oss tre inklusive inträden två dagar, hotellnatt och frukostbuffé, spa, aktiviteter osv. Åker gärna dit igen typ nästa år.

Inte en sån där helg.

30 Apr

I helgen var det åtta år sedan Martin och jag blev tillsammans. ÅTTA ÅR. Tycker det är ganska fantastiskt att det gått åtta år och jag hoppas på ungefär 80 till.

Victor var i alla fall sitt argaste och kinkigaste jag typ någonsin. Jag vet inte hur många gånger han slogs och vrålade. helt normalt i den här åldern, jag vet, men det är fortfarande svinjobbigt. Först när jag började gråta började han skratta. Hm.

Vi var dock på Skansen en sväng, och på grillfest hos grannen. Jag sprang och såg film och sov inte ut alls. Dessutom råkade jag fastna svenska i realityserien Ex on the beach. Pinsamt, jag vet, men shit vad hooked jag blivit.

Helgen som gick var i alla fall tyvärr inte en sån där helg. Ganska utmattad nu faktiskt. Tur att jobbveckan som kommer är kort och att det snart är helg igen. Spännande att se hur den blir…

En såndär helg.

20 Apr

Med absolut och medvetet noll planer. Och trots att jag kan bli lite rastlös och känna att jag slösar bort tid och hade kunnat träffa den och den och gjort det och det, är det alltid efter en sån här helg jag mår som bäst.

Först en spontan 10-kilometers-promenad i naturreservatet med grannarna på lördagsförmiddagen. Vilken ynnest att ordagrant ha ett stenkast (i alla fall om man tar i och får in ett bra kast) till naturreservat av det här slaget.

18 april 2015

Sen storhandla på Maxi (alla sa att ”vänta tills du får barn, då är det inte roligt att gå på Maxi längre!”. Alla dessa ”vänta bara”. Well, älskar Maxi ännu och det gör oftast Victor också). Och kolla på filmer. Sitta ute på altanen i SOLEN I T-SHIRT och få röda kinder. Baka. Städa (jo jag vet, har inte så jättestora krav på vad som räknas till roligt längre).

Grilla och ÄTA UTE i LINNE för första gången i år.

Och ta 10-kilometersslingan igen på söndagen varav springa 6km, och gå resten och lyssna på fågelkvitter och kolla på kossor och gölliga kalvar.

Mer än så här begär jag inte för en perfekt helg. (Ok, lite mer sömn hade inte suttit fel, men skitsamma).

19 april 2015

Tvåspråkighet.

15 Apr
Ålsta

Vinterbild från bakom oss. Saknar inte vintern hur fint det än är med snö.

Jag brukar glömma bort att Victor kommer bli tvåspråkig. Martin pratar alltid bara spanska med Victor, och det är så självklart att jag inte tänker på det (eftersom jag förstår allt han säger). Ibland slår det mig dock, att han får det där gratisspråket som är så grymt bra att ha.

På förskolan har Victor dessutom haft en ”fröken” från Sydamerika som bara pratar spanska med honom, innan han kommer få hemspråk när han blir större. Jag har varit så glad att vi haft den möjligheten här. Hemspråk. Uppmuntran att behålla och utveckla flera språk. (Nog för att SD har idiotiska åsikter, men HUR kan man inte se detta som en fördel för hela samhället?). Fantastiskt lyxigt och smart att ha detta i vårt land.

Men så kom jag till förskolan en dag och fick veta att hans fröken slutat för en vecka sedan. Bara sådär. Jaha? Två av tre på hans avdelning har slutat sedan han började i augusti, bara (för oss) hux flux. Hur ska man tolka det?

Trött småbarnsmorsa…

7 Apr

… kan ibland upptäcka att fötterna ser ut så här inför ett stundande spinningpass då man hållits vaken mer än halva natten. Men skitsamma, bara lyckan över att kunna få träna ibland …!

olika skor

Och lyckan över våren. Kunna springa ute obehindrat igen. Och min hälseneinflammation är BORTA. Tog mer än ett halvår att läka. Jag tränar så fort jag kan. Som nu – tre dagar på dagen. Man vet aldrig hur länge jag får vara frisk eftersom vi seriöst varit sjuka varje vecka hela året.

Jag blir genuint glad av att träna. Känner endorfinerna spritta i kroppen. Blir mindre rastlös. Lugnare. Mer nöjd. Jag behöver det här för att må bra i själen.

2,5 år (och lite till) med Skorpan/Kikoys/Victor.

23 Mar

Mars2015

Alltså hur fint är det inte att ha en 2,5-åring?! För 2,5 blev du ju den 7 mars.

Du är så himla rolig nu. En egen person. Säger roliga grejer. Sen den där ”ledsen i munnen” (för att du ville ha mörk choklad) har det bara ökat. Lastbilen kommer för att ”göra leksaker på dagis”. Du kan berätta att du lekt med ”kompisar dagis”, vem som bitit dig, att du tycker ”inte maten gott”. (För nä, du äter typ ingenting på dagis förutom lite bröd till mellis. Vet inte hur ofta jag får höra ”alla andra barn åt, men Victor åt…ingenting”). Igår tog du en liten väska och sa ”Hejdå mamma, Kikoys gå å träna nu!”. Du vet exakt var jag tränar. Varje gång vi åker förbi gymmet säger du ”mamma tränar här!”. Bara vi närmar oss vårt området säger du förövrigt ”hemma nu!”. Tänk att det här är hemma för dig, allt du minns, medan jag bara spenderat en sån liten del av mitt liv här.

Har din pappa hämtat dig och jag kommer hem efter er springer du med öppna armar och säger ”heeeeeeeej mamma!”. Du är noga med att jag är DIN mamma om vi möter någon av dina kompisar. Lite stolt visar du ”faktiskt MIN mamma”. Ett ord som används mycket är just ”faktiskt”. ”Kikoys faktiskt hungrig nu”. Och ”vill inte, men jag måste!” är hilarious. Typ vill inte spela spel på ipaden, men MÅSTE. ”Kikoys MÅSTE spela spel!”. För att vi verkligen ska förstå att vi inte har något att sätta emot. ”Men va FAN” har du dock också lyckats snappa upp och lagt till ordförrådet, och sedan en ljudlig suck efter det. Väntar bara på att du ska rulla med ögonen också.

Du kan så mycket själv nu. Dra fram stolen till kranen och ta vatten. Tvätta händerna. Dra ned blöjan och sätta dig på pottan. Pottan står i en garderob och kallas bajs-hissen och det är bara det som gäller. Du talar om att ”jag vill sova lite nu”. Du har liksom INTRESSEN. Djur, hoppa studsmatta, sjunga, siffror och bokstäver. Och du är grym med ipaden. På utvecklingssamtalet nyligen (VA, utvecklingssamtal för VÅRT barn, är jag verkligen MAMMA?!) fick vi höra att du är så lugn. Älskar regler. Att de aldrig har behövt säga till dig och nästan längtar efter att du ska trotsa något de säger. Du blir arg när andra barn inte följer regler. Du är även jätteförsiktig och blir arg när du inte lyckas.

Sedan du slutade sova på dagen vid 2 års ålder är nätterna mycket bättre. Ofta runt 10 timmar, även om du vaknar en del. Är det inte det ena så är det det andra. På sistone har det varit mycket hosta. Och så vill du käka ”ärsing” (ditt eget ord för ersättning som vi också börjat använda omedvetet) på natten. Ja, det gamla vanliga. Sova bredvid pappa, ofta panna mot pappa, är fortfarande din grej.

Förutom att det alltid är en massa (ofarliga) sjukdomar här rullar livet liksom på, och jag är lycklig.

Fördelar med att vara själv.

2 Mar

BathroomBreak

Ja, jag får ju försöka komma på sånna när jag är ofrivilligt ensamstående förälder i ELVA DAGAR. Vet också att det är droppe i havet jämfört med alla som är ensamstående på heltid. Hjältar är vad ni är. Och imorgon har de här 11 dagarna faktiskt nått sin ände.

Att vara heltidsarbetande förälder till en tvåochetthalvtåring kräver ganska mycket omstrukturering. För det första gå ner i tid tillfälligt (jobba 6-timmarsdagar, vilken skillnad! Swosch så är dagen över), för det andra ha en enormt förstående arbetsplats där man både får jobba hemma ibland och inte får sura ord över att man behöver vabba. Victor blir ju sjuk typ varje vecka sedan han började på dagis i augusti. Och om Victor blir sjuk varje vecka, så blir jag sjuk typ två gånger varje vecka. Har aldrig varit så sjuk som detta år. Sedan januaris början har jag prickat in förkylning, influensa, regnbågshinneinflammation (irit), vanliga ögoninflammationer, magsjuka etc etc.

Det gäller att hantera stressen på morgonen över lämning och stressen över att hämta. Och att han inte ska behöva vara sist på dagis (småttingar blir mirakulöst hämtade senast 16:30, fattar inte hur folk gör?). När man vabbar slipper man iallafall den stressen, även om stressen växer över att jobberget ökar.

Och det här med att försöka få sova. En kvart efter att han somnat ligger jag i sängen. Disk, plocka, fixa kläder och mat, allt måste göras när han fortfarande är vaken. Jag har blivit ännu mer effektiv. Sen vet jag att det inte dröjer länge (läs: hur kort tid) innan jag blir väckt. Oftast ett par timmar eller tre. Ändå är han enda ungen som inte sover på dagisvilan. Han läser en bok (eller fler) istället medan de andra sover. Han slutade sova på dagis för flera månader sedan (innan dess var det 15 min som gällde).

Första nätterna själv brukar vara katastrof. Två timmar sammanhängande sömn, sen lite slummer. Jag brukar få total panik över sömnen. Men sen! Efter typ en vecka, då blir det annorlunda. Plötsligt har jag vant mig igen vid att sova lite och att bli väckt hela tiden, och börjar till och med tycka att det är mysigt (!) när han ropar på mamma mitt i natten. Han ropar nu alltså på mamma istället för pappa. Han gosar in sig med MIG och JAG duger när han är ledsen. På natten kan han säga ”handen!” och så ska jag hålla honom i handen när vi sover tätt, tätt. Eller ”mamma kom, ligga här”, bredvid honom i hans lilla säng.

Vi har fått in egna rutiner som fungerar, åtminstone för ett kort tag innan tröttheten tar över så att jag knappt orkar stå. Och så länge vi är i vår bubbla alltså och inte behöver handla, dammsuga, gå på möten på jobbet när Victor är sjuk eller om jag skulle behöva träna, träffa kompisar eller göra något annat utanför hemmet. Det är bara Victor och jag, hela tiden. Ingen annan som kan hämta eller lämna eller passa honom en stund på kvällen, men jag klarar det, och jag tycker det är… mysigt. Så skumt, men det är det. Trots magsjuka, feber, slemhosta, dåliga magar och allmänt Martin-saknande och lite panikkänslor då och då. Och sömntimmar ungefär som när man var spädbarnsförälder.

Elva dagar har känts som två månader. Det har hänt så himla mycket både med Victors utveckling och i livet runtomkring att jag inte kan fatta att det bara gått just elva dagar. Nya ord har börjat komma. Ord på känslor, som att ”Kikoys faktiskt arg nu!” Det har blivit vår. Ljuset, åh!

Att jag klarar det! När jag var mammaledig var jag ofta själv med Victor, men det är en annan sak att jobba samtidigt. Jag klarar det iallafall! Och känslan när Han kommer hem igen. Har jag någonsin tyckt att det är mycket med ETT barn så blir det som semester att plötsligt vara två igen. En till som kan lämna på dagis, vabba, handla, natta, ta vaknätter och snorig näsa. En annan man kan skratta med, prata med och bli irriterad på för att det lämnas strumpor överallt. Ibland måste man vara sjuk för att påminnas om hur lycklig man är som är frisk. Yin och Yang och det där, ja ni vet.

Sammanfattningsvis alltså:

Victor har blivit mammig och vi har kommit varandra närmare än någonsin. I made it again!

Magsjuka vs terere.

26 Feb

Att vara magsjuk och kräkas en hel natt samtidigt som ens sambo är bortrest och man har ett litet barn att ta hand om är INTE att rekommendera. Inte heller att behöva ligga en hel dag på soffan med fortsatt magsjuka medan man fortfarande ska ta hand om samma barn, som således har suttit vid dator/Ipad i typ 14 timmar på raken.

För åtta år sedan exakt idag var jag i Argentina i 10 veckor med min syster. Just den här dagen skrev jag om mate och terere:

I Buenos Aires springer folket runt med termosar och dricker mate hela dagarna. I Paraguay springer folket runt med kall terere eftersom det där, som Carlos el paraguayo sa, ”är sjukt varmt 360 dagar om året”. I sin 1,5 liters termos häller man i is, vatten, lime, lite yerba om man vill för olika ändamål, fyller sin lilla kopp med yerba och sticker ned metallsugröret med filter. Alla dricker ur samma mugg och sugrör, men en hel kopp åt gången. När man lämnar tillbaka koppen med utsugen yerba till termosinnehavaren får man passa sig för att säga gracias. Tack betyder att man inte vill ha något mer. Så, idag har jag druckit ungefär 10 koppar terere och typ 5 liter vätska till eftersom det var så hett att jag till och med höll på att svimma på en restaurang. Som Laura varnade oss för länge sedan händer det ganska ofta att folk svimmar i Buenos Aires på sommaren. Jag var så mätt på vätska hela dagen att jag glömde bort att äta på nio timmar. Efter lite hejdå till Magnus på hostallet, juice och frukt ute, pingis med Cristobal och Hernan, drog Ylva, Cristobal, Carlos och jag till Tigre. Mina byxor satt som fastklibbade hela dagen. Vi åkte iallafall båt genom flod-deltat i en timme, var på en marknad, såg sköldpaddor i en smutsig flod, drack mer terere, och kom hem runt 22. Det är nu söndagnatt klockan 01 och det är ett jävla liv utanför. Karnevalen är i full gång. Jag hör inte ens vad jag tänker.

Buenos Aires Puerto Madero. 008

Jag och syster i Puerto Madero, Buenos Aires 2007

Så annorlunda ens (mitt) liv var då liksom…

Och Laura, denna porteña (tjej från Buenos Aires) som jag lärde känna när jag bodde på Puerto Rico, hon hade alltså börjat dejta min idol Gustavo Ceratis trummis. Det var därför jag bestämde mig för att åka dit – för att få chansen att hänga med självaste Cerati.

Laura smälte in på Puerto Rico med flummiga kläder, och när hon flyttade tillbaka till Argentina smälte hon in även där. Hon skaffade silikonbröst, läppstift, färgat hår och var smal som en sticka trots att hon åt kakor och coca cola till frukost. Hon var en överklasstjej som dejtade en gammal trummis som säkert träffade en bunt andra vid sidan om. Är man kändis så är man.

Och Cerati, en av Latinamerikas största rockstjärnor, fick jag aldrig träffa som lovat, bara trummisen några gånger. Det var så nära efter deras enorma konsert (200 000 personer kom för att se dem), men det gick inte att ta sig någonstans på grund av alla människor. Jag har aldrig sett så många människor på en sån liten plats, aldrig heller varit så rädd för att seriöst bli nedtrampad.

Nu är ju Cerati död sedan förra året, men jag lever ändå på minnet av Buenos Aires och att det var för hans skull (!) jag åkte dit. Jag fick med mig så mycket annat hem – en ny dialekt på spanska, se Hugo Chavez hålla tal, vara med om karnevaler och demonstrationer som liknande karnevaler, lärdom om mate och terere, se Uruguay och insikten om att jag var upp över öronen kär i Martin, Martin som jag har turen att leva tillsammans med än idag.

Buenos Aires- Colonia Uruguay 003

Skylt på toalett i Uruguay: Vänligen spola inte ned yerba i toaletterna.

Det gäller att inte projicera sina känslor för saker.

24 Feb

städar feb 2015

Jag: Victor, vill du göra något riktigt kul? Städa listen till skjutdörrarna i badrummet med tops?
Victor: Åh, ja, snäll du e mamma!

Sen låg han och putsade och fejade och stånkade och stönade. En och annan tops trycktes förvisso in i torktumlaren och i andra små hål han hittade, men ändå. Det var tydligen så roligt att han bad om att få fortsätta även nästa dag.

Kluvenheten.

19 Feb

Jag ÄLSKAR att se nya platser, men inte att RESA. Och inte att se städer, men natur. Det finns så många enormt vackra ställen som jag har besökt. Te.x. Island, Norge, Anderna, Machu Picchu, Västindien, Sicilien, Grand Canyon, Yosemite, Lake Tahoe osv. Och så många platser jag inte sett än och bara måste se, som t.ex. Alberta i Canada.

Jag är bara så flygrädd. Tror alltid att jag ska dö. Eller att andra ska dö. Det blir värre för varje gång eftersom risken för olycka rent statistiskt ökar för varje gång man flyger. Jag vet att det är farligare att åka bil, att man kan dö när som helst och så vidare, men det är den där maktlösheten. Och att om man störtar är det så definitivt. Och så onödigt.

Jag har ändå fått upp ressuget igen efter Egypten i januari och vill bara resaresaresa!

islandthingsvellir

Island 2011, Tingsvellir. Jag har tagit fotot, men det ser nästan overkligt ut.

????????????????????

Alberta, Canada. Tar ju andan ur en.

Januariläsning.

12 Feb

Alltså januaris läsning kommer nog toppa resten av året. Tre utlästa med högsta betyg till alla: Låt vargarna komma – en bok om kärlek, relationer, aids på 80-talet, sorg och vänskap. Mats Kamp – serieroman om att leva i en relation, bli förälder och kämpa med vardagen. Helt fantastiskt fångade ögonblick och hög igenkänning. Och sist men inte minst – del tre i Engelforstrilogin: Nyckeln. En riktig tegelsten på över 800 sidor som var spännande, välskriven och amazing från början till slut. Grymt bra alla tre!

Låt vargarna

MatsKampnyckeln

Lista.

8 Feb

Hittade den här listan hos Cinderalley, som hittat den hos en annan osv. You get the drill.

1. Om du fick välja att leva i en tv-serie, vilken skulle du välja att leva i då?
Mitt spontana svar var Dexter, men sen blev jag rädd för mig själv. Såklart INTE. Livsfarligt ju. Men Miami-livet. Ah… Fjantigt att säga Sex and the city? Jag gillar inte NYC, men jag gillar den vänskap de har med varandra.

2. Vad ville du bli när du blev stor när du var barn?
Författare. Se hur det gick.

3. Vilken är din favoritdoft?
Regn på berg/grotta/betong. Särskilt betong sedan jag var gravid och hade mayor cravings på tavelkritor. Kan nästan känna suget komma smygande än…

4. Om du var en stor stenbumling, var skulle du vilja ligga still då?
Gud vad tråkigt att vara en stenbumling! Antagligen nära ett bygge så att någon kunde göra makadam av mig. Sen blir jag utspridd och får se mer.

makadam

5. Du får veta att jorden kommer gå under om tolv timmar. Vad gör du?
Skulle få sån panik att jag nog dog i förtid.

6. Vilket är ditt favoritverktyg?
Eh. Lever med en man som är helt galen i verktyg av alla de slag. Häromkvällen såg jag honom sitta med en lödkolv och löda i arbetsrummet. Jag är mer på typ ”en sax och pincett är ju bra att ha”-nivån.

7. Vad gör du om tio år?
Då bor jag i drömhuset och jobbar fortfarande för staten och är i bra form och mår lika bra som nu. Skulle vara underbart.

8. Vilken är din bästa danslåt?
Har ingen bästa-bästa, men av en hel del salsalåtar rycker det i hela kroppen.

9. Om du var skitbra på att sy, vad skulle du sy då?
Alla mina kläder!

10. Hur skulle du hantera det om du vann typ 108 560 000 euro?
Få en chock och tro att det var ett skämt. Sen skulle jag kasta mig på telefonen och ringa Martin. Efter det skulle jag bjuda in hela familjen till ett akut möte och fråga vad de skulle göra om de fick massa pengar. Jag skulle köpa drömhuset, spara massor till Victor samt göra lite goda gärningar för världen.

11. Vilket är ditt bästa recept och varför, får vara mat eller bak?
Jag är en periodare. Just nu gillar jag allt som går snabbt och lätt. Annars är laxlasagne, linslasagne, linsgryta och canelloni en hit.

12. Är du beroende av något?
Iphonen.

13. Vilken musik triggar din nostalgiska sida mest och varför?
Gustavo Cerati, Tego Calderón. Så mycket Puerto Rico. En sån omvälvande tid av mitt liv. Tego är så dålig att han blir bra och så mycket boricua att jag alltid blir glad.

14. Vad gör dig riktigt förbannad?
Idioti, människor överlag, inskränkthet och egentligen ganska mycket.

15. Har du något riktigt bra husmorstips?
Galltvål mot fläckar. Hoho. Och att inte slösa för mycket tid på städning.

a clean house is a sign of a wasted life

16. Finns det någon reklam du tycker är riktigt bra?
Har inte tv, så vet inte ens vad det går för reklam… Vet iallafall att jag hatar den här reklamen:

dolce-gabbana-ad-sexist

17. Är du lik dig nu, som du var när du var barn?
Ja. Läskigt lik. Både till utseende och sätt. Lite mer slipad nu bara.

Jag83

Sockerfri månad.

3 Feb

Måste klara det. Dels för att jag älskar utmaningar, dels för att jag behöver det rent fysiskt. Och så får jag ju äta frukt och bär i rimliga mängder. Är inne på femte dagen hittills (tjuvstartade eftersom februari är en så kort månad) och är blessed med värsta influensan. Smaksinnet har därmed försvunnit helt, vilket gör det enklare att hålla sig borta från socker. Jag råkade käka rå vitlök häromdagen och kände det inte ens, vad ska man då med socker till liksom? Tack influensan för hjälpen!

Precis innan smaksinnet försvann hann jag göra en ekologisk raw dessert på nötter, carob, vanilj, fikon, banan, kokos och blåbär som räckte i två dagar. Raw food är ju supersmarrigt och går sjukt mycket snabbare att göra än ”vanliga” efterrätter.

Någon annan som vill haka på?

Nöt och banankaka raw eco

Hyperemesis gravidarum.

2 Feb

Nej, jag är inte gravid igen, men så här nästan 2,5 år senare ligger graviditeten lika färsk i minnet som om det gått en månad. Kanske till och med färskare nu när jag fått smälta allt. ”Vänta bara tills din son blir två, då kommer bebissuget igen”. Nej, det gör det inte. Bara tanken ger mig panik. Inte på ett till barn, att vara mamma är det största äventyret ever, utan på grund av graviditeten. Ingen som inte haft hyperemesis (hg) kan förstå vad det innebär. Jag har svårt att förstå det själv, att sätta ord på det.

Victor var planerad och efterlängtad. Jag såg fram emot att vara gravid. Första veckan efter plusset gick jag runt med en konstant värk i magen, men var så himla lycklig. Svävade som på moln. Tills en kväll då illamåendet kom som en bomb. Jag  började kräkas och minns att jag skulle på en konferens i Danmark dagen efter som jag fick ställa in. Det var början på veckor – månader – i sängen. Tänk er magsjuka som inte går över, ett illamående som precis innan du kräks men som inte går över trots att du kräks. Hur energin försvinner när dagarna går. Hur du mår illa i varje millimeter av kroppen och är yr, tål inga lukter, kan inte läsa, se på tv eller svara i telefonen. Varje minut känns som en vecka när du ligger i ett mörkt rum med panik över att vara fånge i din egen kropp. Ren och skär tortyr. Min sambo hjälpte mig att duscha en gång i veckan. Vi sov inte i samma rum, var inte i samma rum. Jag behövde inte gå på toaletten eftersom allt kom upp. Ingenting hjälpte. Och alla råd som blev till hån: ”Gå ut och ta lite luft så blir det bättre”. ”Ät ett kex innan du går upp”. ”Ta en åksjuketablett”.  Tack, men ni fattade inte ett skit. Jag försökte gå ut en gång, med min sambo till hjälp. Jag kom några meter innan jag ramlade ihop i en snödriva. Efter det mådde jag ännu sämre i två dygn. Ingen medicin hjälpte, jag behöll inte ens vatten. När jag fick dropp sa läkarna åt mig att inte dricka något vatten mer, bara läsk. Jag var så uttorkad och gick bara ner i vikt. Jag  blev deprimerad och såg inget slut på det hela. ”Bara nio månader” kändes som en hel, ovärdig och vidrig livstid. ”Passa på att njut”. Slap in the face. ”Viktigt att du tränar lite innan förlossningen så att du är stark”. Slap in the face. ”Jag mådde också illa, det var så jobbigt att jobba i början”. Slap in the face. Förlåt, men har du inte haft hg  är det bättre att skippa råden. De gör bara saken värre.

Allt kom tillbaka igen när jag läste att Kate Middleton är gravid igen. Det är iofs yesterdays news, men hon hade hg med första barnet och har det igen. Det är en vidrig sak att få, men på något sätt är det samtidigt skönt när kända personer får hg så att det uppmärksammas. Stödet och förståelsen från omgivningen är så himla viktig och så himla sällsynt.

Jag var tvungen att gå in i min gamla blogg Duktiga Tjejen (som nu mer är censurerad och som jag saknar!) för att läsa lite om hur jag hade det. Och påminnas om några bra stunder. Som veckan då jag kunde ta mig ut en dag. Vecka 22. Att jag pallade och överlevde. Det är otroligt vad kroppen klarar ändå.

V.262

Egypten i bilder.

30 Jan

Men hej!

Vi har varit i Egypten en vecka och kom hem igår kväll. Sol och 28 grader varje dag, Victor har lärt sig simma hundsim med puffärmar på djupt vatten, sovit fantastiskt och ingen blev magsjuk. Dessutom har Victor och jag ridit på kamel och Martin fått snorkla i Röda Havet vid ett korallrev medan vi tittade på. Bra vecka, som här sammanfattas med några bilder.

bild 2 (9)

Kamelen Oscar från ovan, med Martin som för. Victor fick sedan mata kamelen med banan och pizza.

 

Solnedgång första kvällen på hotellet (plus Victor och Martin).

Solnedgång första kvällen på hotellet (plus Victor och Martin).

Victor älskade barnpoolerna med ruschkanor!

Victor älskade barnpoolerna med ruschkanor!

Jag hann läsa 600 sidor i denna sjukt bra sista del av Engelfors-trilogin.

Jag hann läsa 600 sidor i denna sjukt bra sista del av Engelfors-trilogin.

Solnedgång vid Röda Havet.

Solnedgång vid Röda Havet.

Victor, Martin & Victors farmor vid stranden.

Victor, Martin & Victors farmor vid stranden.

Victor och Martin vid en av hotellets 17 (!) pooler. Minst fem var uppvärmda till 26 grader, ahh...

Victor och Martin vid en av hotellets 17 (!) pooler. Minst fem var uppvärmda till 26 grader, ahh…

Kasta sten i Röda Havet - kul grej tyckte Victor.

Kasta sten i Röda Havet – kul grej tyckte Victor.

Även jag har badat i Röda Havet - check!

Även jag har badat i Röda Havet – check!

Vi kollade på från båten när Martin snorklade vid korallreven utanför Hurghada - underredet av båten var av glas.

Vi kollade på från båten när Martin snorklade vid korallreven utanför Hurghada – underredet av båten var av glas.

Med lite tur överlever jag resten av vintern nu.

Sthlm raw.

14 Jan

Raw SthlmRaw

Ni vet väl att det har öppnat ett ekologiskt raw food-cafe/lunchställe vid Hornstull?  Sthlm raw (Långholmsgatan 11). Nu har jag varit där och ätit en gång, och mums – kommer definitivt gå dit igen. Vegetariskt, gluten- och mjölkfritt. Det drivs av två tjejer och när man kommer in i lokalen känner man passionen i väggarna direkt. Precis mitt typ av ställe.

Adelante.

13 Jan

Nu tänkte jag att jag bloggat alldeles nyss, och så var det typ två veckor sedan. Tiden går fort nu. Victor utvecklas så mycket hela tiden och jag har så mycket att berätta att jag inte har någonting att skriva.

Allt flyter på rätt bra, förutom att jag just nu har regnbågshinneinflammation. Det var typ 12 år sen sist, och då tusen gånger värre än nu. Känns som det alltid är någon som är sjuk hos oss – antingen Victor, jag eller Martin. Att få vara hemma en dag sjuk är iallafall fantastiskt. Till och med att vabba kan nu för tiden vara lite mysigt. Sedan Victor blev kanske 2 år och 2 månader har han blivit så mycket mer självständig. Sitter gärna själv och kollar på film eller smäller igen dörren till sitt rum för att leka med tågbanan eller bokstäver. Sen  måste man knacka på och han svarar ”adelante!” (kom in!). Och så kan man på riktigt läsa böcker nu och han lyssnar. Älskar den biten av kvällen. Vi kryper ner bredvid varandra i hans säng. ”Täcke!” säger Victor, och så stoppar han in sina kalla små (inte så små längre – storlek 28 i vinterkängorna, crazy) fötter vid mina lår och lägger sig tätt, tätt. Det är precis den här tiden jag har längtat efter. Bebis – inte så kul, ettåring – inte heller jättekul, tvååring – älskar det.

Jag jobbar, jag tränar, jag läser när jag får tid, jag ser film. Massor av filmer, eftersom det är ungefär vad jag orkar på kvällen när Victor somnat. Även om det ibland tar tre kvällar att se klart en.

Avslutar därmed med två filmtips från filmer vi sett i år:

The Judge: 

100 steg från Mumbai till Paris:

…Och planerar som vanligt att blogga snart igen. Vi får väl se hur det går med det.

Bokåret 2014.

1 Jan

BÖCKER 2014 …

0. Antal utlästa böcker? 47.

1. Bästa bok du läste i olika kategorier?
Ungdomsbok: Jag, en – David Levithan.
Fackbok/reportagebok: Expeditionen – min kärlekshistoria – Bea Uusma, Bombay baby  -Sonia Faleiro & Flickan och skulden – Katarina Wennstam.
Chic litt: Mitt nya jag – Sophie Kinsella.
Självbiografi: Barnmorskan i East End 2 – Jennifer Worth.
Deckare: Glöm inte att låsa – Elisabeth Haynes.
Viktig bok: Hatet, en bok om antifeminism – Maria Sveland, Flickan och Skulden – Maria Wennstam. expeditionen-min-kärlekshistoria 2. Böcker som du hade höga förväntningar på men som gjorde dig besviken?
Förföra demonen – Erica Jong, Min Kamp – Carl-Ove Knausgård & NW – Zadie Smith. Alldeles för mycket av ingenting. FörföraDemonen 3. Mest överraskande (på ett bra sätt) bok?
Och bergen svarade -Khaled Hosseini. Hade hört att den skulle vara så mycket sämre än föregångarna, men det var den icke. Och bergen svarade 4. Bok du mest rekommenderade till folk?
Glöm inte att låsa… Så spännande från början till slut. glöm-inte-att-låsa 5. Bästa bokserie du kom över?
Michael Mortimers bokserie om studenten Ida. Har läst Jungfrustenen och börjat på Fossildrottningen. Inte helt min stil egentligen, men rasande spännande och actionfylld! Extra kul att jag är kollega med Daniel Sjölins fru. Jungfrustenen 6. Nya favoritförfattare du upptäckte?
Elizabeth Haynes i så fall.

7. Bästa bok som inte tillhör de genrer du i normala fall läser?
Jag gillar inte deckare egentligen, men jag älskade som sagt Glöm inte att låsa.

8. Mest spännande, kan-inte-sluta-läsa bok?
Glöm inte att låsa (igen!) och Mitt nya jag. mitt-nya-jag-av-sophie-kinsella 9. Böcker du läste i år som du mycket väl kan läsa om nästa år?
Jag läser ALDRIG om böcker, förutom barnböcker för Victor. Vet inte hur många gånger jag har läst t.ex. Halvan-böckerna. halvan-sopbil 10. Favoritomslag av en bok du läste 2014?
Bland annat Det kommer aldrig mer vara du – Annelie Högberg & Drömbokhandeln – Laurence Cossé. DetKommerAldrigMerVaraDu 11. Mest minnesvärda karaktär?
En. Jag, en 12. Den mest vackert skrivna bok du läst i år?
Himlen börjar här – Jandy Nelson. Så fin! HimlenBörjarHär 13. Den bok som har haft störst betydelse för dig?
Många. Jättekul att få läsa Julia Svanbergs Varför kom du hit?, Hatet, Världens lyckligaste folk – en bok om Danmark, Barnmorskan i East End, Flickan och skulden, Bombay Baby osv. varfor-kom-du-hit 14. En bok som du inte förstod varför du väntade till 2013 med att läsa?
Alla har haft sina anledningar, men borde ha läst Flickan och skulden tidigare, samt världens dåligaste språk av Fredrik Lindström. flickan och skulden 15. Favoritbokstund?
Se ovan gällande Och bergen svarade med en kall cider på vår uteplats. Också när jag flög till och från Belgien alldeles själv och hade MASSOR av lästid. Läste Lämna världen av Douglas Kennedy som var väldigt speciell. Och lång. Kändes som flera böcker i en. lämna världen 16. Kortaste och längsta bok läste?
Emma – Jane Austen – 591 sidor, kortast: Hatet – en bok om antifeminism: 175 sidor. Emma 17. Favoritförhållande från en bok du läste 2014 (kärlek, familj, vänskap etc.)?
Himlen börjar här. Så vacker och sorglig relation på samma gång. Även relationerna i Sophies historia av Jojo Moyes. Sophies historia 18. Favoritbok du läste under 2014 av en författare du har läst andra böcker av?
Och bergen svarade.

19. Bästa bok du läst endast för att du fick tipset från någon annan?
Går nästan uteslutande på tips. Om inte annat så elektroniska tips baserade på min egen smak, såsom t.ex. Boktipset.se

20. Av de utlästa, hur många har du köpt själv?
31. Kan ju meddela att min största privata utgift nog är böcker…

21. Bästa bokrelaterade shoppingen?
Ingen shopping, men att få upp bokhyllorna i vardagsrummet så som jag ville ha dem då vi flyttade i somras. Inte färdigt, dock. bokhylla2014 22. En bok du inte läste 2014 som kommer att bli prioriterad under 2015?
Har 130 olästa i bokhyllan eller mer, och på förra årets boklista skrev jag att jag ville läsa dessa under 2014: Moment 22GökboetFrihet och Min Kamp. Så blev det dock inte. Frihet började jag på, men gillade den inte. Tänker inte ha någon sådan prio i år.

23. Bok som du ser fram emot 2015?
2014 hade jag bl.a. följande under bevakning: Sophies Historia av Jojo Moyes och Barnmorskan i East End del 2. Läste båda och blev verkligen inte besviken. Mycket bra. 2015 ser jag fram emot bland annat: Nyckeln och Låt vargarna komma.

24. En sak du hoppas att uppnå eller göra med ditt läsande/bloggande 2015?
Vara med på Bokmässan i Göteborg i september! Träffa min medskribent på Bohusläningens Bokblogg (Erika Kvarnlöf) = Exakt samma mål jag hade för 2013 & 2014 men som inte blev av.

25. Snittbetyg på utlästa böcker och antal lästa sidor?
Snittbetyg: 3,02
Utlästa sidor: 13175 sidor = 36 sidor om dagen. (Förra året = 40 sidor om dagen).

26. Antal kvinnliga författare
29 böcker av kvinnliga författare.

27. Hur många böcker satsar du på att läsa ut 2015?
Så många jag orkar, vill och hinner. Trodde aldrig att jag skulle lyckas med 47 i år, så blir nog nöjd med hälften.

28. Favoritförlag?
GILLA böcker.

2
9. Bästa debuten?
Varför kom du hit? av Julia Svanberg. Kanske fler, men kommer inte på.

30. Några böcker som förtjänar att tipsas om som inte blivit omnämnda ovan?
Spår av Lena Sundström, en bok jag önskar att jag läst mer sammanhängande, Jag ska egentligen inte jobba här av Sara Beischer, Saltad nota – om matfusket av Mats-Eric Nilsson, Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman & Not that kind of girl av Lena Dunham (älskar serien Girls och självbiografin påminner om den). not that kind

Gott nytt bokår 2015!

Johannas lista.

19 Dec

Johanna Lagerfors skrev några frågor på sin blogg, och eftersom min blogg är så gott som död tar jag chansen att blåsa liv i den. Jag är lite tudelad till skrivandet över huvud taget. Antingen bör jag väl lägga ner bloggen eller skärpa till mig. Vi får se hur det blir.

Men listan var det ja.

bild (39)

Äntligen har mormors tavla kommit upp – hon målade den 1944. 70 år senare sitter den alltså på min vägg, och jag älskar den.

 

Vad är du mest nöjd med av allt du åstadkommit 2014?
Tillsvidareanställning på myndigheten där jag trivs så bra. Nöjd med allt kring det. Och att vi flyttade till hus, kanske. Och att Victor trivs så bra på förskolan, och att få vara med och forma honom till den underbara tvååring han är idag. Lyckades fasta fem dygn också. Absurd men lite häftig engångsgrej för en matälskare som jag.

Vad skrämmer dig i livet?
Döden och åter döden. Kan knappt prata om den utan att få panik.

Vem ser du upp till och varför?
Färre och färre personer ju äldre jag blir. På gott och ont. Ensamstående, bra föräldrar som en grupp möjligtvis.

Vilket är ditt bästa lifehack? (Du vet upptäckter som ”revolutionerat” din vardag, typ att upptäcka att det finns vitlök på burk, att det inte svider i ögonen om man sköljer kniven i vatten innan man hackar lök osv).
Att lyssna på P1-dokumentärer (och andra) de sträckor jag går till och från jobbet. Går generellt en mil per vardag. Blir åtminstone en dokumentär om dagen och ger så mycket energi. Också att jag upptäckt sjögräsnudlar och shiratakinudlar.

Vad gör du när ingen ser dig?
Räknar kalorier. Eller så trycker jag i mig onyttiga saker. Svart eller vitt, ni vet. Antagligen icke pk att skriva, men men.

Skänker du pengar till tiggare på gatan? Varför/varför inte? 
Väldigt sällan. Går förbi minst 10 om dagen, ofta fler, ofta samma jämt.Har nästan aldrig mynt på mig, men skäms för att jag går förbi med endast ett skevt leende.

Berätta om en situation du upplevt och lagt på minnet, men som du tidigare inte pratat med någon om. 
Alltså… den här var svårt. Jag pratar om det mesta som jag upplever. T.ex. att jag ganska ofta känner mig lite ledsen över att Victor alltid föredrar sin pappa framför mig. Folk säger att sänt kommer och går, men hittills på dessa dryga två år har pappan alltid kommit först utom en enda gång, och det var häromdagen. Jag blev så glad att jag började gråta när han ville att jag skulle ligga bredvid när han skulle sova.Nej pappa, stopp!

Vem var du under högstadiet?
Punkare, grungare, feminist, identitetssökande. Ganska mycket som nu, bara lite mer oslipad och arg.

Vad ångrar du med 2014, som du vill ändra på till nästa år?
Slösurfade för mycket innan sovdags. Slöseri med tid. Och att jag inte upptäckte kolhydratsfria nudlar tidigare. Borde nog se på lite mindre film också, men orkar oftast inte så mycket annat på kvällen.

Ge mig din/ditt bästa 1. bok 2. låt 3. Julklappstips
Bok) Jag, en – David Levithan, Glöm inte att låsa – Elisabeth Haynes, Bombay baby – Sonia Faleiro, Himlen börjar här – Jandy Nelson.
Låt) Sorry, lyssnar mest på barnsånger, typ Pingu.
Julklapp) Skänk pengar till välgörenhet i någon annans namn. Jag lever dock inte som jag lär detta år.

Livet igen.

14 Nov

Nov2014

Jasså jaha, jag har en blogg också? Ytterst prioriterad, som ni märker. Eller ja, det är nog inte någon som läser den längre. Jag läser knappt andras bloggar heller förutom ett par-tre stycken. Den lilla stund jag har ”över” på kvällen prioriterar jag träning på gymmet (just det, ni hörde rätt) eller att sitta orörlig i soffan och glo på film med Martin. Tiden bara slukas, och då har vi inte ens tv (!). Förövrigt väldigt skönt att inte ha tv, allt finns relevant ju att se via datorn ändå.

Jag gillar iallafall det här livet som är inrutat i stress och för lite sömn. Trots detta mår jag rackarns bra. Who would have thought? Har äntligen fått tillsvidareanställning i statens trygga famn och trivs utomordentligt bra. Mitt mål har sedan länge varit att få jobba på en kunskapsmyndighet som driver de frågor jag är intresserad av, förvaltningsrättsnörd som jag är, och nu är jag där på riktigt och inte bara tillfälligt.

Victor, som fortfarande kallar sig Kikoys, växer på och pratar mer och mer. En dag nyligen sa han ”hej mamma, fin du e”. Då kunde jag inte låta bli att fälla en lyckotår. Jag fattar ju att det är en del av det sociala spelet (och säkert sa han så för att få extra russin), men ändå. Att se sitt barn utvecklas är det mest fantastiska som finns. Ingenting slår det någonsin.

Han trivs på dagis nu också. Sedan några veckor gråter han aldrig när man lämnar och vill inte gå hem på eftermiddagen. Han blir glad när man hämtar, men sen är det ”hejdå mamma”. Det räcker liksom så, dagis rules. Sedan ett par veckor är han också den enda 1-3:åringen som inte sover på vilan. Från att han började, strax innan 2 år, sov han en kvart, men nu är även det korta passet borta. Han sätter sig bredvid och läser en bok istället. Man har ju hört om de där dagiströtta barnen som somnar vid matbordet eller på hallmattan, men det kan vi glömma. Det  händer inte trots att han inte sover på dagis vid den ringa åldern av två år och två månader. Inte otippat kanske med tanke på hur lite han alltid sovit jämfört med majoriteten av jämnåriga.

Språkutvecklingen var det ja – Det är intressant att följa hur han lär sig spanska vs svenska. För den som kan spanska vet ni ju att ordföljden är tvärtom på dessa språk. T.ex. ”en blå buss” på svenska, medan det på spanska heter ”un autobus azul” (en buss blå). Victors variant blir sålunda ofta ”autobus blå!”. I längden tror jag det kommer bli toppen, bara han lär sig skilja på språken. Det blir många skratt och stolta miner hos oss föräldrar.

Ja, sammanfattningsvis är jag trött men lycklig, och håller tummen för att lyckan håller i sig.

Veckans filmtips: The fault in our stars.

24 Sep

Hej gråtfest.

 

Sommarböcker 2014 (jun-aug).

12 Sep

babels-hus

1) Babels hus –P.C Jersild (☆☆☆)
70-tals-klassiker som väntat länge i bokhyllan. Har även blivit tv-serie, som jag förvisso inte sett. Trodde att boken skulle vara tung och tråkig, men icke – den var lättläst och underhållande om Primus Svensson och kritik mot sjukvårdspolitikens inriktning på storskaliga och opersonliga sjukhus. Glad att jag äntligen läst den!

min_kamp_1

2) Min Kamp, del ett – Karl Ove Knausgård (☆☆)
SOM man (jag) hört om denna serie böcker. Att det ska vara fantastiska. Folk som nästan känner att livet tar slut när de läst sista boken. Jag blev inte ens imponerad av den här första boken. Kanske hade jag förväntat mig för mycket av Knausgård? Han kan absolut skriva väldigt bra, men VAD handlar boken egentligen om? En självupptagen självbiografi som egentligen inte är någonting utan just språket.

Fördelarna-med-en-kollaps3) Fördelarna med en kollaps – Jonathan Tropper (☆☆☆)

Jag älskar Troppers böcker! Kanske allra mest ”Boken om Joe”. Därför hade jag såklart höga förväntningar även på denna bok. Måste dock säga att jag tycker att den är sämst av alla hans böcker. Den tog sig mot slutet, men i början blev jag ganska irriterad. Den kändes… sexistisk och väldigt icke-pk på ett irriterande sätt. Såklart underhållande som vanligt och helt okej, men som sagt: Han kan så himla mycket bättre.

Och bergen svarade

4) Och bergen svarade – Khaled Hosseini (☆☆☆☆½)
Nästan alla som läser har väl läst både ”Flyga drake” och ”Tusen strålande solar” (båda sjukt bra). Jag hade hört att ”Och bergen svarade” inte alls skulle leva upp till de två första, men jag förstår inte riktigt… Jag älskade den. Den handlar om två fattiga syskon i Afghanistan som skiljs åt. Vi får följa flera människoöden under en lång tid. Den är annorlunda mot de två första, tar längre tid att läsa och hoppar lite mer, men bra? Oh ja. Väldigt bra, till och med.

Mormor hälsar

5) Min mormor hälsar och säger förlåt – Fredrik Backman (☆☆☆☆)
Alltså vilken mästare på att skriva underhållande den här Fredrik är. Jag har läst hans ”En man som heter Ove” och ”Saker min son behöver veta om världen”, och nu i somras alltså även den senaste. Vilken fantastisk roman! Vissa saker kändes lite väl orealistiska och lite … mycket, men den är ändå väldigt fin. Och rörande. Och bra. Överraskande bra, precis som debuten.

mitt-nya-jag-av-sophie-kinsella6) Mitt nya jag – Sophie Kinsella (☆☆☆☆)
Ibland är det så skönt att läsa en riktig chiclitt-bok. Slippa tänka, plöja sig igenom sidorna och glömma allt så fort den är klar. Den här boken är dock fantastisk för sin genré. Kanske den bästa chiclitt jag någonsin läst, faktiskt. Om man nu tar den för just chiclitt och inte analyserar den djupare än så. Den har verkligen allt. Kärlek, yta, djup, vänskap, relationer. Storyn är i korta drag att en medelmåtta är med om en olycka och tappar minnet. Hon minns inte hur hon plötsligt är på toppen i livet. Snyggaste mannen, bra jobb, smal och med de senaste kläderna… Men som ganska ofta visar det sig att allt det där mest bara var bra på ytan. Åh, gillar verkligen den här boken!

mitt liv som porrstjärna7) Mitt liv som porrstjärna – Puma Swede (☆☆½)
Kunde inte låta bli att läsa den här boken… Det är alltid intressant att sätta sig in i hur människor tänker. Varför de har gjort sådana val i livet som man själv kanske aldrig skulle göra, och om det ens är just val från första början. Varför väljer man att bli porrstjärna – utan att ha den där trasiga barndomen, pengabehov eller utnyttjande i bakgrunden? Puma Swede besvarar allt sånt och tar in en bakom kulisserna – detaljerat. Spännande läsning, minst sagt. Inte överdrivet dålig heller, men hon har såklart fått journalistisk hjälp att skriva boken (Jan Ekholm).

Två år med Skorpan.

10 Sep

Sommar20141

I söndags fyllde Victor två år. Första året gick så himla långsamt, men det andra då jag har jobbat och Martin varit hemma – wow! Nu har vi istället ett (snorigt) dagisbarn och ägnar oss åt det berömda livspusslet. För att lyckas hämta Victor vid 16 måste jag gå hemifrån FÖRE 06, så det blir rätt tidiga morgnar om man säger så. Jag gillar det, iallafall. Jag är lycklig och full av kärlek.

Victor trivs på dagiset, även om han som de flesta andra barn grinar när man lämnar. Det är lite rörigt där han går eftersom det är nytt, men han har kul. Tredje veckan blev han sjuk och jag vabbade en dag, och sedan dess är JAG sjuk medan han snorar loss på dagiset. Vi är förberedda och varnade från alla håll och kanter att första tiden kommer bestå av sjukt (fyndigt) mycket vab.

Ungen utvecklas mer och mer. Just nu är det solo-perioden. Allt ska göras själv och benämns som just ”solo!” (”själv” på spanska). Härom kvällen skulle han till och med ligga SOLO i sin säng, så Martin fick natta på golvet bredvid. Rätt roligt eftersom han innan vi flyttade aldrig skulle ha kommit på tanken att ligga SJÄLV i en säng. Jag tycker det är kul att allt ska göras själv,  även om det ibland hälls mjölk utanför glaset eller blir lite svårt för honom att köra bil… Jag är glad och stolt över att han utvecklas som han ska och vill göra saker själv. Allt är i sin ordning.

Ibland vaknar han arg som ett bi och allt är fel, ibland är han helt ubergullig och kallar mig för ”älskling” och vill kramas. Oftast pratar han bara i enstaka ord (eller max två ord, typ ”chao mamma”), men häromkvällen sa han ”mamma… vet du… älskling” typ hundra gånger eftersom han märkte hur glad jag blev varje gång. *meltdown*.

Dagis är perfekt på dagarna och mycket bättre än att vara hemma. Jag kan inte aktivera honom som han behöver, jag är faktiskt ganska trött och tråkig. Vet inte om han blir speciellt mer trött av dagis heller, så nu har vi infört att han bara får sova 15-30 min för att han ska kunna somna i normal tid på kvällen. På helgen sover han 0-15 min/dag oavsett när han vaknar. I lördags vaknade han 04 och var uppe till 20.30, minus en kvart… Ja…

Vi hade tvåårskalas med släkt i söndags och fick otroligt bra presenter. När han fick en dockvagn av sin farbror dagen efter blev ögonen stora som tefat. Vilken dröm! Annars är radiostyrd bil och jamande och gående katt ascoolt också, om du skulle fråga honom själv. Eller så skulle han säga –WHAAAT! som han börjat med. Hilarious.

Sommar2014

Det här med att ha en tvååring. Så himla kul och utmattande på samma gång. Går inte att jämföra med den hemska första tiden på miljoner ljusår, men ändå utmattande på sitt sätt genom att få ihop allt. Ha tålamod när det blir utbrott. Inte bli arg. Läsa samma saga om och om igen. Sjunga samma sång och tjata om samma tandborstning. Älska så mycket att man nästan går sönder. Att ha en egen familj som kommer först och betyder mest. Allt kan sammanfattas med några få ord: Fantastiskt. Häftigt. Viktigast, bäst och störst av allt.

Victor, eller ”kikoys” som han kallar sig själv, oj vad jag älskar dig!

Nu en liten avslutande parlör för att förstå vissa ord som inte är uppenbara:

Manó = Banan

Kikoys= Victor

Nåa nå = Farmor (han kan också säga ”fammo”)

Mochachi = Morfar (han kan också säga ”moffa”)

Papio = Abuelo (Farfar)

Ya = moster Ylva

Ami = Martin

Ganingo = Gardinen

Aj pa = ipad

Pica = Paprika

Nana = Napp

Nane = En speciell blå napp med bilar

 

När en av ens idoler dör.

5 Sep
BuenosAires1

Förväntansfulla i Buenos Aires, mars 2007. Ever, Victor och min lillasyrra Ylva.

Gustavo Cerati är död. Död! Jag är helt chockad. Jag hade till och med missat hans stroke och att han legat i koma. Igår dog han, 55 år ung. Och eftersom jag är hemma och vabbar och Victor till och med sover en stund på dagen är det om det här jag vill skriva. Har inte ens rört datorn sedan jag uppdaterade bloggen sist.

Cerati, en av Sydamerikas största artister genom alla tider. Aktiv i mer än 30 år. Så många låtar, så många fans, så mycket historia. Jag fick äntligen se honom live i Buenos Aires 2007, tillsammans med 200 000 andra. Som jag hade väntat. Och förstår ni hur många människor det är?! Nya Friends Arena i Solna kan ta upp 65 000 pers.

Efter konserten drack Laura champagne med bandet eftersom hon dejtade trummisen, och jag var så himla avis medan vi ordagrant höll på att bli nedtrampade. Jag fick aldrig träffa Cerati, fast jag var så näranära. Däremot hängde vi med trummisen några gånger.

Cerati, så många gånger jag åkt bil i Karibien genom bergen, vid stranden, genom regnskogen, och lyssnat på me verás volar, por la ciudad de la furia och alla andra låtar. Soda Stereo, bandet innan han blev solo, är så bra. Var så bra. Jag lyssnar alltid på Cerati, tröttnar aldrig.

Gustavo Cerati, R.I.P.

Bloggen, 11 mars 2007:

Alla skulle dit. Bussarna nummer 37 från Kongressen var proppfulla, och tiden gick. Vi hade tänkt åka redan runt 17, men eftersom matedrickandet förvandlades till empanadas-köpande på Plaza del Carmen, och vi hann bli hungriga och mätta igen, kom vi inte iväg förrän 19 ändå.

Som alla andra.

Och då var vi ändå ute i god tid. Väl framme hamnade vi ungefär 100 meter från scenen, mellan en lerpöl och marijuana-rökande människor som hoppade upp och ned och sjöng med i alla låtar. Jag sjöng också med i de flesta. Surrealistisk helg. Först Chavez, sedan Cerati, saker som bara händer i Sydamerika.

När konserten var slut blev det kaos. Jag trodde att vi skulle dö. Ylva och jag såg hela scenariot framför oss; ”39 döda, nedtrampade i folkmassorna, bland dem två svenskar. Den ena utan sandaler, och dessa hittades två veckor senare i sjöarna i Palermo”.

Ever försvann i folkmassorna, Victor såg panikslagen ut, Ylvas ena sandal åkte av, folk trampade henne på fötterna, jag kunde inte andas och folk tryckte på från alla håll. Poliserna hade spärrat av och glömde väl öppna upp när konserten var slut, vilket resulterade i att fler och fler människor var på väg från konserten, utan att komma ut. Var man än tittade var det argentinare i alla möjliga färger och former. De klättrade upp i träden, stod pressade mot väggarna runt omkring, och det fanns inte en enda milimeter utan folk så långt ögat kunde nå.

Jag har aldrig sett så mycket människor samtidigt förut, men så är jag ju också svensk. Var totalt skakis i flera timmar efteråt, ungefär lagom tills vi kom hem. Det tog fyra timmar, eftersom det var omöjligt att få tag på en buss eller ens taxi. Klockan sju la vi oss, och 25kvadrat för två har aldrig känts större.

 

Sommar 2014.

16 Aug

Sommar20146

Jag hade ledigt en vecka runt flytten, och sedan jobbade jag resten av juli (semester två veckor från 4 augusti). Trots allt jobbande hann vi med att grilla typ varje dag, svettas floder i hettan (älsk!), umgås med släkt och vänner och fixa en hel del hemma.

Sommar20142

Jag var lite orolig för att flytta från Haninge där jag älskade naturen, men rätt snabbt upptäckte vi att Järvafältet är helt fantastiskt. Kossor runt knuten, en gammal gård med kossor och hästar jättenära, och mängder med vackra åkrar och fält överallt. Att bo granne med naturreservat är verkligen en ynnest, och det här är inte det minsta sämre än Haninges.

Sommar2014 3

På helgerna hann vi också med en hel del. T.ex. så var vi till Norrtälje och hälsade på en fd. kollega, precis som förra sommaren. Det här året lekte Victor och kollegans son med varandra jättemycket. Gungade varann, drog i vagn, höll varandra i handen… Göllit som fan. Vi har också varit på syrrans killes 30-årsfest på Värmdö, samt hälsat på en nära vän som fått bebis – också på Värmdö.

Sommar20148

Vi har sett rätt mycket film och sovit alldeles för lite. En av favoriterna vi sett denna sommar är Grand Budapest Hotel. Jag älskar verkligen Wes Andersons filmer – varenda scen är som ett litet galet konstverk i sig.  På bokfronten har jag kanske läst fem böcker på snart tre månader, och det kommer nog bli ännu mindre framöver. Har en helt annan typ av resväg till jobbet framöver med största delen bestående av promenad och en liten delkollektivtrafik. Innan hade jag mycket mer sittande resväg = mycket mer läsande.

Sommar20144

Åh! Vi åkte med Victors kusiner och föräldrar till Fjäderholmarna, i deras egna båt. Solen sken och Victor fick låtsasköra hela vägen. Mycket folk och turistigt på sånna där ställen, men kul. Köpte dyraste mackan i mitt liv (100 spänn) och roligast var just själva båtturen.

Sommar2014 5

När jag hade (och har, en dag kvar…) semester åkte vi till Fagersta och hälsade på mina kusiner. Det var mitt under värsta elden i Västmanland och vi kände till och med röklukten ända till Stockholm. När vi kom till Fagersta var röken iallafall borta. Vi åkte vidare till Dalarna och släktens sommarhus där, och stannade en natt. Det är ganska lagom utan rinnande vatten i en icke-barnsäkrad-stuga. Victor hann iallafall bada i sjön och leka i lekstugan, besöka ett par småstäder och ramla baklänges i en trappa i Ludvika (jag trodde att han skulle dö!) innan vi åkte hem igen.

Sommar20147

Annars har det mest varit fixande på semestern. Isolerats i förråd, köpts grejer, fixats, fixats mer, fixats ännu mer osv. Victor har utvecklats jättemycket och börjat prata mer och mer. Häromdagen sa han ”älskling” och kastade sig om min hals och pussade och kramade mig. Han säger ”geting” när det kommer just en geting (vi har värsta invasionen), ”bil”, ”lastbil”, ”buss”, ”också” om man har samma sak som han har, ”chao!” som hejdå, ”wow!” och en massa massa annat. han pratar dagligen om de han tycker mest om (släktingar och grannar). Så många ord och namn att jag tappat räkningen. Och apropå räkna kör Victor med ”en, två, åtta, nio, tio!” när han räknar. Vissa bokstäver har han nu också lärt sig, förutom att han alltså kan känna igen alla siffror från 0-10.

Sommar20149

Igår var jag med min mamma och bror på restaurang, och efter det såg vi Manu Chao i regnet på Stockholms kulturfestival. Konserten började efter 23, så allt blev sent. Åkte därför med mamma och brorsan hem och sov där – i NIO TIMMAR. Alltså jag har inte sovit så mycket på kanske 2,5 år. Möjligtvis en enda gång, om jag inte missminner mig. Känner mig helt groggy idag av all sömn. Sedan Victor föddes har jagför övrigt  varit ifrån honom en natt på spa (sov 2-3h), två nätter i Belgien (sov typ inget) och nu den här natten (lyckades sova som en stock!). Så glad över detta avslut av semestern.

All in all har vädret varit sjukt bra denna sommar. Extremt varmt. Vi har inte gjort så mycket, samtidigt som vi gjort något jättestort – flyttat till radhus på andra sidan av stan (fem mil från där vi bodde). Vill inte att denna sommar ska ta slut, men nu är det en dag kvar innan Victor börjar på dagis och en helt ny tid börjar. Antar att den nya tiden kan kallas Verkligheten…

3 veckor kvar.

30 Jul

…tills lilltrollet börjar dagis. Känns rätt skumt, samtidigt naturligt. Han börjar bli så pass stor att han verkligen är redo. Eller så är det bara jag som är redo. Jag vet inte. Jag hoppas att det blir bra.

Och från måndag har jag semester i två veckor efter att ha jobbat dessa fina, soliga veckor. Slår vad om att det fina vädret är över lagom tills min semester. Inte så konstigt kanske med tanke på hur ovanligt fint det varit dock. Jag har lyckligtvis kunnat njuta lite på eftermiddagar/kvällar och helger ändå. Helt rätt sommar att bo i hus.

Juli2014

Ps. Eventuellt en klippning innan dagisstart, kanske.

Vi har flyttat!

11 Jul

Vi har flyttat!

bild 1 (7)

 

Jag hade ledigt en dryg vecka och jobbar nu juli ut. Sommaren har kommit på allvar och vi har precis skaffat EN gardin, har ungefär hundratusen grader inne och allt jag vill äta är glass dygnet runt. Älskar redan att bo i radhus. Har planterat jordgubbar och krusbär och fyllt en liten pool med vatten åt Victor. Det känns som vi är på semester utomlands. Går i flip flops till Maxi några hundra meter bort, kollar på kossorna i hagen, har nära till allt och hittar ingenting hemma som vi behöver.

bild 3 (3)

Victor sover som om det vore semester – somnar efter 23 (igår vid midnatt) – och sover mellan oss i sängen och vaknar inte alls lika ofta som annars. Äntligen kan jag sova med min familj igen.

Han härmar vad vi säger, pratar mer och mer. Han säger ”åh nej!” om han tappar något, nyser likadant som Martin, och om jag frågar ”Hur mycket älskar mamma Victor?” så visar han med armarna hur mycket jag älskar honom. Han har blivit ett år och tio månader och blundar när han blir blyg – och om han inte borrar in sig i ens nacke fortsätter han leka, men med stängda ögon. Tex. Att åka rutschkana och ”famla i mörkret” som en blind är ganska skrattframkallande. Innan han ska somna pekar han på olika delar i ansiktet på oss och vill att vi berättar vad allt heter. Ögon, öron, panna, hår, näsa, mun, läppar, tänder. Och han kallar radhuset för ”emma” (hemma).

bild 2 (4)

Får han inte respons när han ropar på ”pappa” ropar han ”Ami, Ami” istället (Martin) och får han inte omedelbar respons på ”mamma” blir det ”Anna, Anna”. Liksom som att han säger till på skarpen. Så jäkla kul.

Jag är så glad att bebistiden är över. Allt är så mycket lättare och roligare och hjärtat svämmar över av kärlek. Det enda jag saknar är lite egentid och tid för mig och Martin på kvällarna – tid vi aldrig har eftersom Victor är uppe så sent och är piggast av oss alla.

Han börjar på förskola 18 augusti, och då blir det kanske ordning på det där. Lite mer rutiner, lite mer intensiv lek. Jag har sett fram emot dagis länge, men nu får jag panik av det istället. Tänk om han rymmer, gör sig illa, blir bortrövad, dör…? Fick en liten gråtattack när jag gick runt den öde dagisgården härom kvällen. Kände bara att hans liv kommer sluta där. Jag är väldigt mycket katastroftänk och hoppas jag har fel.

 Nu ropar Victor på ”Anna, Anna”, så hej hej!

bild 4 (1)

Tiden del hundraåttiofem.

22 Jun

Juni2014

Jag hinner inte blogga, som ni kanske märkt. Jag förstår inte hur småbarnsföräldrar (som börjat jobba igen) har möjlighet att blogga mer än typ en gång i veckan. HUR är det möjligt?

Iallafall. Nu sitter jag vid datorn. Händer sällan. Egentligen borde jag göra så mycket annat. Som att packa inför flytten. Duscha efter kvällens löptur. Sluta smygäta av kladdkakan som blev kvar efter dagens besök (och allra första barnvakten av Victor någonsin. I nästan en timme! Inte en tår fälldes från varken honom eller mig när jag sa hejdå och lämnade Vicke ute att leka med sin moster och hennes kille).

Iallafall igen. Victor har lärt sig läsa några siffror. Han ser femmor, åttor, nior och ettor på bussar, i böcker, på tv, på klockor, på vägskyltar. ”En!”, ”em!”, ”åtta!”, ”ni!”. Jag är sådär ruskigt impad som bara en förälder kan vara. Att min lilla unge är så intresserad av siffror att han har börjat lära sig att läsa dem redan. Han sätter inte ens ihop två ord när han pratar, men kan läsa siffror liksom. Min Victor. Världens bästa trollunge.

Nåväl och iallafall iallafall. Nästa vecka är det besiktning av radhuset och strax därefter ska vi flytta. Känns både kul och jobbigt, läskigt och bra och jagvetinte på samma gång. Bor granne med bästa naturreservatet nu, kommer bo granne med ett annat snart. Flyttar fem mil men det känns som en annan stad. Från lägenhet som jag är så trygg i till att ha FÖNSTER PÅ NEDERVÅNINGEN och jag som är så jäkla rädd och målar upp värsta skräckscenariona. Oftast känns det iallafall bra.

Tiden alltså. Den går rätt snabbt nu. Första året med Victor gick den så sjuhuuukt långsamt. Fattade aldrig vad folk snackade om när de sa att tiden gick så fort med bebis. Fattar det fortfarande inte. Men nu går det fanimej undan. Kanske för att jag trivs så bra på jobbet och sakta men säkert börjar fatta att jag blivit mamma?

Allt känns bra. Men blogga, det hinner jag inte.

 

Majböcker.

18 Jun

vitamin-d-en-medicinsk-overblick

Fem utlästa böcker och årets hittills lägsta månads-snittbetyg! Nåväl, en sån månad måste väl komma förr eller senare. Är iallafall nöjd med att ha läst ut en fackbok (Vitamin D) och Aprilhäxan som jag velat läsa i åratal.

1) I niqab på Stureplan – Josefine Ahlström (☆☆)
Inte alls vad jag hade tänkt mig. Typisk chiclitt (av det sämre slaget). Lättläst och underhållande, men inte mer än så. Jag blev totalt lurad av både titel och omslag. Den handlade inte alls om en muslimsk kvinna och kulturkrockar, som jag hade hoppats på.

2) Smutstvätt – Kalle Lind & Kringlan Karlsson (☆☆½)
En bok jag vann hos Jenniesboklista. Den var rätt rolig och väldigt humoristiskt skriven rakt igenom, däremot lite too much för min smak. Den skulle passa som film, dock. Läs mer om vad jag tycker på Bohusläningens Bokblogg HÄR.

3) Aprilhäxan – Majgull Axelsson (☆☆)
En bok jag velat läsa så länge! Jag rös nästan igenom hela boken av äckel. Den är sådär subtilt genomvidrig och tragisk om sorg, längtan, död, bortlämnade barn, missbruk etc. Jag gillade den samtidigt som den inte var så bra som jag hade hoppats. Jag gillade inte slutet och blev tyvärr lite besviken.

4) Jag ska bara fixa en grej i köket – Moa Herngren (☆)
Sorgligt tema med en mamma som har alkoholproblem, men jag saknade något i hela boken. Jag vet inte riktigt vad det var. Trovärdighet, på något sätt? En lärdom eller poäng, mer än att mamman verkligen hade alkoholproblem? Jag blev mest irriterad när jag läste den, men det kanske i och för sig var meningen?

5) Vitamin D – en medicinsk överblick – Martin Carlsson (☆)
Intressant för mig som har kronisk brist trots receptbelagda piller. Boken tillförde mig dock inget nytt, och de rent medicinska bitarna hoppade jag över… Bra överblick skulle jag dock tro.

1 år och 9 månader med Skorpan.

11 Jun

För några dagar sedan blev Victor 1 år och 9 månader. Fantastico! Om han hade kunnat prata hade en intervju med honom antagligen sett ut ungefär så här:

10juni2014

Hur känns det att vara 1 år och 9 månader?
-?

Vad gillar du att göra på dagarna?
-Gunga, samla stenar, kasta stenar i gatubrunnar, bli kittlad, bli jagad, kolla på filmer av mig själv, fippla med Iphonen och åka buss. Allra mest gillar jag dock att trycka på knappar som låter. Alla typer av knappar går bra. När man betalar med kort, portkoder, hissknappar, plinga på bussen osv. Ibland säger jag ordet ”trycka” i sömnen eftersom jag längtar så mycket efter knappar.
Vad gillar du att äta?
-Russin är det bästa jag vet! Annars går avokado, fetaost, kikärtor och bönor bra, många olika sorters frukt, mackor och Ellas kitchen. Ibland kan jag väl offra mig och äta riktig mat, men då får man aldrig blanda puré eller sås med bitar. Hör ni det? ALDRIG! Ni tvingar alltid i mig ekologiskt, aldrig får man smaka på bekämpningsmedel, socker eller kemikalier. Passa er så att jag inte kommer vräka i mig sånt i smyg sen.
Tycker du om godis?
-Vad är det? Jag har förvisso knyckt en pepparkaka en gång när ni inte hann med, men annars känner jag inte till något sånt.
Gillar du att kolla på tv?
-Ja, helst filmer på mig själv eller Pingu, Lilla Anna och den långa farbrorn. Ibland går Fåret Shaun, spanska Caillou eller Pippi Långstrump på spanska bra. Bamse och Alfons har jag tröttnat lite på. Det är så 1,5 år.
Vad är det senaste du lärt dig?
-Du får allt ta och hänga med lite morsan, jag lär mig saker hela tiden. T.ex. att snurra runt stående tills jag ramlar (aka norsk fylla!), att klättra upp i trappstolen själv, käka med sked direkt ur matburken, komma och pussas och kramas självmant (ni gör ju sånt med varann och det tycker jag är så roligt att jag skrattar, därför gör jag samma sak).
Vad tycker du inte om?
Sova själv! Sova över huvud taget. Sova är bara för tråkiga vuxna. Byta blöja är också rätt trist, eller att komma hem. Jag vill bara vara ute och leka fattar ni väl!
Har du nån snutte?
-Jag har mina nappar. Helst hela tiden, men det är okej att vara utan – förutom när jag ska sova. Då vill jag ha minst tre att byta mellan hela tiden. Jag gillar inte när napparna är blöta och varma efter att jag själv sugit på dem.
Har du nån bästis?
-Skulle vara farmor isåfall. Nåa-nåa! Jag blir så arg varje gång ni bara åker förbi hennes hus utan att stanna. Jag vill trycka på hissknappen, åka hiss och sen leka! Som tur var får jag träffa farmor många gånger i veckan. Mamma och pappa är väl okej, men ni finns ju alltid där. Jag har aldrig ens haft barnvakt på riktigt liksom!
Kan du säga ditt favoritord?
-NÄE! (*skakar på huvudet så att lockarna flyger*)
Haha, nu sa du ju det!
-NÄE! Du lurade mig!
För att avrunda. Kan du säga paprika?
-Apickapa (*ler stolt*)
Hejdå!
-Edåå! (*vinkar kungligt*)

Mitt förra liv.

5 Jun

PuertoRico2003

 

Ibland slås jag av det där. Att jag levt två liv. I två helt skilda världar. Det kan vara en lukt, en låt, ett mail eller något annat som får mig att kastas tillbaka i tiden igen. Att jag levde där och då och så … annorlunda. Att jag bodde utan glasrutor i ghettot i Karibien, med knappt kallvatten, utan arbetsrättigheter eller egentligen andra rättigheter heller för den delen. Att jag satt på trottoarkanten och tänkte att här, här ska jag leva och här ska jag dö. Att ingenting annat fanns eller någonsin hade funnits.

Idag är jag så tacksam för det där. Att jag gjorde det. Att jag åkte dit på vinst och förlust, till slut förlorade, men kom hem och reste mig upp igen så småningom. Det är ett bra bagage att bära och jag är övertygad om att jag inte hade haft det jag har idag om jag inte varit med om allt det där. Egentligen självklart, men jag hade nog inte ens velat samma saker som jag vill idag.

Ibland längtar jag tillbaka. Inte till att leva där, men att vara turist. Puerto Rico är bästa stället på jorden att vara turist på, särskilt när man bott där och hittar till hemliga stränder, pratar deras språk och känner till de bästa ställena.

Senast jag var där var 2010, 10 år efter att jag började leva där, drygt 7 år efter att jag slutade leva där. Jag kommer åka dit igen, det vet jag. Victor måste bara bli lite större först.

Boricua donde quiera.

Veckans filmtips – Great Gatsby.

1 Jun

 

Inte ofta jag gillar en film mer än boken, men klassikern Great Gatsby! Åh vad jag gillade filmen, medan jag bara tyckte sådär om boken.

Helt klart veckans filmtips.

Fördelen med ett barn som sover lite:

27 Maj

Säga vad man vill om föräldrarnas trötthet och ett barn som går upp tidigt, sover 10 minuter på dagen och sedan somnar för natten vid 21-22 igen; man hinner iallafall göra enormt mycket saker en helg. Som  t.ex. att…

20140523Spana in husbygget igen och leka ute i solen…

BarkarbykolgrillÄta på restaurang medan ungen håller sig sysselsatt med sugrör och Iphone en stund (success!)…

24Maj2014Fira ena systerns födelsedag med släktingar utomhus och ungen skrattar åt sin morbror, leker i sandlådan, pillar med grus och blir alldeles genomsvettig av all sol…

Badarmaj2014

Låta barnet bada i havet (!) i två timmar tills han huttrar av köld och ändå vägrar gå upp…

25maj2014Kolla på kossor på en ekologisk gård i närheten…

Och en massa annat. Som storhandling, promenader, gunga, åka rutschkana, mamman fick springa på kvällen och se en film med pappan och lite sånt.

Glad att vi var ute typ hela helgen, för nu är det kallt igen.

Ibland har man det gottigt. Eller hur det nu var.

22 Maj

Balkongen140522

Typ som när det är 24 grader och sol och man sitter och smuttar på en sommardrink på balkongen och njuter i timmar.

Fast. Ja. Sekunder är det väl snarare. Och mest sprite med frusna bär och ungen som sitter bredvid och vrålar DÄR DÄR när han ser en buss och i nästa sekund reser jag mig och börjar ta hand om disk.

Men ändå. Ibland har man det gottigt. Även om det bara varar i fem sekunder.

Uppdatering i husbygget.

18 Maj

20140517

 

Igår var vi på spaning vid husbygget igen. Det var 20 grader och sol, grönt överallt (där det inte var lyftkranar, bråte, betongklumpar osv) och det har gått framåt! Man kan till och med se vårt hus på bilden ovan – även om det skyms lite bakom trädet (träfärgat radhus – tre på raken – vi har hörnan till vänster). Bara enochenhalv månad kvar till inflyttning om allt går som det ska. Både ser fram emot det och är nervös. Gör man ett bra köp? Hur blir området eftersom det är helt nytt?

I veckan öppnades ett Ica Maxi några hundra meter från bostaden, så vi passade på att gå dit också. Inom en radie på några hundra meter finns allt man kan tänka sig. Dagis, skola, lekplats, gym, vårdcentral, systembolag, klädaffärer, restauranger. Till och med IKEA. Och bara ett hundratal meter bakom huset finns en stor naturreservats-kohage med highland cattles-kor (se bilden nedan på hagen – inkl. vår resevagn, Martin och hans mamma. Tagen gången innan vi var på besök, dvs. 2 maj).

Om några år byggs även tunnelbanan ut till området, så vi hoppas att det kommer blir bra. Jag kommer ha ungefär samma tid till jobbet som nu (en timme enkel väg) medan Martin minskar resvägen från runt 1,5 h till 3km (!).

Snart smäller det alltså.

20140502

5:2

15 Maj

5-2 dieten

Körde den där jäkla 5:2 i tre veckor. Resultat: Ett kilo upp. Har redan bra värden (förutom D-vitamin), så tre veckor fick räcka. Kompensationsåt väl antagligen, jag vet inte. Men jag blev inte särskilt trött under de där dagarna heller, så jag tror min kropp är rätt bra på att snåla på det som kommer in och lagra. Jag klarar uppenbarligen både 5 dagar fasta och 5:2 rent energimässigt, men det är som upplagt för överätande för åtminstone mig (och risk för bulimi?). Jag som sa att jag aldrig skulle testa den där sjuka 5:2…

Jag kan ju lura mig själv och säga att jag testade 5:2 för att få de där andra hälsofördelarna och för att se hur det kändes, men i smyg vill jag bara få tillbaka den där kroppen som jag saknar varje dag. Så ytlig är jag. Jag erkänner. Dyrt och omiljövänligt är det ju också att köpa en helt ny garderob, eller hur?

Iallafall – nu äter jag varje dag igen, men lite kalorisnålare än tidigare. Konstigt nog är det faktiskt ganska kul att föra in allt jag äter i appen MyFitnessPal. Eller intressant kanske snarare? Det blir nästan som en (sjuk?) sport. En vecka efter att jag slutat med 5:2 har jag gått ner det där kilot jag gick upp.

(Jag önskar förövrigt att jag kunde säga att jag sket i sånt här. Att det som spelar roll är att man mår bra och är frisk. Jag vet ju att det är så, men jag nöjer mig tydligen inte med det).

Aprilböcker.

11 Maj
Aprilböcker2014

Jag råkade fota en bok från mars! Lämna världen är en marsbok, och istället ska Utflykten till Tindari finnas på fotot. Den har jag dock glömt på jobbet…

Vilken läsmånad – igen! Återigen får man tacka två timmar resväg om dagen … Hälften av månadens utlästa var superbra böcker: Himlen börjar här, Barnmorska i East End del två och Flickan och skulden. Har ni inte läst dem så rekommenderar jag er verkligen att göra det.

1. Utflykten till Tindari – Andrea Camilleri (☆)
Någon slags italiensk deckare i massa fristående delar, varav detta är den första jag läste. Och sista. Jag gillade den inte alls. Därmed onödigt att ens skriva mer om den.

2. Förföra demonen – Erica Jong (☆)
Jag hade velat läsa rädd att flyga, Jongs debut på 70-talet som sålde i miljoner exemplar. Istället blev det den här självbiografin som jag tyvärr inte gillade. Spretig och ganska onödig. Den gav mig tyvärr ingenting. Har skrivit lite mer om den på Bohusläningen HÄR.

3. Himlen börjar här – Jandy Nelson (☆☆½)
Fantastisk bok om en tonåring som förlorar sin syster och samtidigt blir himlastormande kär. Sorg, skuld, kärlek, lycka, allting blandat på ett mjukt, fint och lättläst sätt för unga vuxna. Lite mer om den finns på Bohusläningen HÄR. Läs boken nu!

4. Cannabis: En olycklig kärlekshistoria – Amelie Andersson (☆)
Rätt dålig bok om marijuana som riktar sig till ungdomar och folk som jobbar med ungdomar med drogproblem. Den var ganska dåligt skriven och tillförde inget nytt.

5. Barnmorskan i East End del 2 – Jennifer Worth (☆☆½)
Äntligen del två! Jag älskade del ett läs och älskade del två (läs mer om den på Bohusläningen HÄR). Jag hade dock förväntat mig lite barnmorskeberättelser, men det fanns inte en enda sådan här. I del två berättar Jennifer om personöden och fattighusen i England på 50-talet, men lika bra för det. Otroligt gripande och bra skrivet från första till sista sidan.

6. Flickan och skulden: En bok om samhällets syn på våldtäkt – Katarina Wennstam (☆☆)
10 år senare läser jag äntligen denna bok, och tyvärr är den lika aktuell idag som då – med smärre modifieringar. Jag tycker att synen på våldtäkt verkar vara ungefär densamma. Helt fruktansvärd. Jag ska absolut läsa En riktig våldtäktsman också. Alla borde läsa de här böckerna. Alla. Har även hört att de ingår som kurslitteratur på juristlinjen numer. Det hurrar jag för!

 

20 månader med Skorpan.

7 Maj
april2014

Klappade en killing i helgen för första gången.

Victor, breven till dig blir allt glesare, men det betyder inte att det finns mindre att säga. Det finns bara mindre tid för att säga det.

Om fyra månader blir du två år. Två år! Min stora lilla pojke som jag älskar helt obeskrivligt mycket. Den där kärleken går inte att beskriva på annat sätt än att den är just obeskrivlig. Det går inte att föreställa sig den kärleken innan man känner den själv. Eller snarare, det går att försöka föreställa sig, men det känns inte så när den väl kommer. Det känns så mycket mer. Det är en helt ny kärlek som fyller en ända ut i fingerspetsarna, en beskyddarinstinkt och helt ny mening med livet. Så där att man på riktigt skulle kasta sig framför bil utan att tveka, eller offra allt bara för att få ha dig kvar (om det skulle bli aktuellt med ett sådant hemskt val).

Det är också den här enorma kärleken som gör att man orkar vara förälder. Att man orkar med alla utbrott, sömnlösa nätter, komplikationer, smärta och tårar.

När folk säger att man kan ”öva på andras barn” för att se hur mycket energi det tar, då är vi på olika planeter. Utan kärleken kan en snart tvååring säkert stundvis vara outhärdlig på ett annat sätt, för med just den där djupa kärleken kan det jobbiga försvinna så fort. Genom ett ”mamma!” och små knubbiga barnarmar som kastar sig runt ens hals och en mun som ger en en blöt puss och skrattar. Genom ett leende när du vaknar på morgonen och ser att jag är där. Genom att höra dig skratta tills du kiknar för att jag säger ”AJAJAJ!” eller något annat som en vuxen aldrig skulle skratta åt. Allt jobbigt liksom försvinner på en microsekund. Alla månader av hyperemesis, alla snöstormar och försenade bussar, alla extra kilon på kroppen, smutsig disk och vänner som man förlorat. Stort som smått försvinner, och kvar finns bara den enorma kärleken som jag aldrig känt förr.

Victor, du är det absolut bästa som hänt mig. Du, min son som är helt besatt av att ”trycka” och säger ”trycka” det första du gör på morgonen. Du vill bara tryckatryckatrycka på knappar av alla de slag. Och öppna dörrar, låsa in oss på toan, slänga grus i gatubrunnar, gunga, åka rutschkana, duscha, leka med andra barn från tidig morgon till kväll och vet precis vad Pingu ska göra i avsnitten så att du kan göra samma sak precis innan. Du börjar bli så stor nu, förutom rent fysiskt med drygt 14 kilo i vikt och stl. 92-98 i kläder, så förstår du så mycket, kan säga ord på både svenska och spanska, fnissar när du ser din mamma och pappa kramas och pussas och gillar att kittlas.

Victor, jag älskar dig och tycker så mycket om dig. Mest av allt på jorden.

När ungen plötsligt sover.

4 Maj
Victor fick rida igen på Valborg - han älskar det fortfarande!

Victor fick rida igen på Valborg – han älskar det fortfarande!

De senaste två dagarna har Victor inte sovit på dagen mer än 20 minuter igår och 5-10 minuter idag. Plus fullspäckat med aktiviteter. Igår somnade han redan 20:30 och idag redan 19:40 och plötsligt känns det som livet återvänder. Ett par timmar över på kvällen (!) Fantastico. Det gör sån himla skillnad. Äntligen tid att blogga, tänker jag – men så inser jag att nejäntligen tid att umgås med den vuxne mannen i mitt liv. Iallafall i en timme innan ögonen faller ihop.

Vi hörs.

Koncentration.

30 Apr

Sandlåda27april2014

Snart 20 månader, och nu har han börjar koncentrera sig på saker i korta stunder. Speciellt att slänga småsten i gatubrunnar eller pilla med grus. Allt åker inte längre in i munnen direkt och det är sjukt skönt. På sistone har han suttit säkert en kvart vid gatubrunnen och släppt ned sten, koncentrerad som om det vore världens viktigaste uppgift.

Och lite känner jag att han borde börja på dagis redan nu. Han har sånt stort behov av att leka hela dagarna, träffa andra barn mer än bara öppna förskolan varje vardag fram till lunch. Han börjar dock först i augusti och när vi flyttat. Förut var jag rädd för att ha honom på dagis, nu känns det mer som en kommande lättnad och för allas bästa. Förhoppningsvis gör det även honom mer trött… Somna sent och vakna tidigt är liksom hans grej sedan alltid. Spelar ingen roll om han varit på öppna förskolan hela förmiddagen och sedan i badhuset fram till 18. Han är pigg som en lärka ändå.

Förövrigt sjuårsjubileum med Martin i lördags. Sju år! Känns stort. Och alldeles förjäklarätt.

Glada  vappen på er, som man säger i Finland.

Veckans filmtips: No se aceptan devoluciones.

27 Apr

 

Den här filmen kanske inte finns med svensk eller engelsk text än, men för er som kan spanska: Se den! Så sjukt fin. Jäklar vad jag grinade när vi såg den för ett par månader sedan. Ibörjan är den lite fjantig, men den växer och växer och är helt fantastisk. Jag har alltid älskat mexikanska filmer sedan jag såg Amores Perros på bio i Karibien för 14 år sedan – de gör mig aldrig besviken.

Jag känner rötter, vindar, vårsol.

21 Apr

Running2014

Det bästa med den här påsken är kanske att jag har sprungit fyra gånger. Funderar på en femte ikväll. Jag springer inte så långt som förr, inte heller så snabbt, men jag springer. Jag kan springa.

Jag lyssnar på musikguiden i P3 och flåsar mig fram, högröd i ansiktet och med håret på ända. En andningspaus från att vara hemma, som både är mysigt men också extremt energikrävande, och  med förhoppning om att jag någon gång ska återgå till samma kropp jag hade innan jag fick barn (en möjligtvis orimlig önskan, men ändå).

Jag blir så glad av skogen. Av vårsolen. Av alla knoppar och blommor som slår ut överallt. Rent logiskt kanske den där vårlyckan borde dämpas ju äldre man blir. Jag menar, man har ju varit med om rätt många vårar vid det här laget.

Istället blir det tvärtom. För varje vår som kommer blir jag bara gladare och gladare. Känner alla lukter, vindar, rötter under fötterna. Kanske börjar jag komma över komplikationerna efter Victor, känna mer tacksamhet över att jag lever och är frisk? Jag vet inte, men det spelar ingen roll. Jag vet bara att jag är glad.

Våren, jag älskar dig.

100 happy days.

18 Apr

April2014Sandåda

Withsofia har inspirerat mig till ”100 happy days” på Instagram, att uppmärksamma något som gör en lycklig varje dag i 100 dagar. Bra grej, tycker jag. Saken är dock den att jag är lycklig mest hela tiden, men oftast är det klagomålen som kommer fram. Känns liksom lättare att skriva om sånt som stör en än allt lyckligt som mest blir samma sak hela tiden. Victor som ger en kramar, då solen skiner, jag som springer i skogen, jobbet som jag trivs på, de kvällar då Victor lyckas somna innan 21 och vi har någon timme tillsammans, att vi snart ska flytta. Jag föredrar själv att läsa bloggar där det klagas lite mer, så ja… Hur tänker ni?

Marsböcker.

13 Apr

Marsbocker2014

Jösses vad mycket läst det blev under mars. Av en slump handlar fem av sex utlästa om kvinnoöden varav tre handlar om sorg och död (Hundar, hus och hjärtats längtan, Glöm inte att låsa och Lämna världen). Eftersom jag har som mål att läsa reportage/faktaböcker varje månad detta år blev det dock en sådan också (Världens dåligaste språk).

1) Emma – Jane Austen (☆☆☆)
En klassiker jag fick av min mamma för säkert 20 år sedan och inte läste ut förrän nu. Jag började läsa den i typ julas och läste ut den i mars – några sidor på kvällarna då och då. Jag tyckte bitvis att den var alldeles för seg och rörig, men helt klart en dåtidens chiclit som var jätteintressant att läsa. Välskriven och underhållande.

2) Hundar, hus och hjärtats längtan – Lucy Dillon (☆☆☆)
Jag har inte läst första boken, men det spelar ingen roll eftersom de är fristående. Jag trodde att det skulle vara en rätt ytlig och sliskig bok, men blev positivt överraskad. En riktig bladvändare om en kvinna som förlorar sin man i en olycka. Både sorglig och fin. HÄR skrev jag om den på Bohusläningens Bokblogg.

3) Finns inte på kartan – Karin Hjulström (☆☆)
Omslaget antyder att man kommer skratta högt hur mycket som helst, men jag skrattade inte någon gång. Rätt bra story, men den föll mig inte i smaken. Journaliststudent gör praktik på liten ort och försöker rädda orten från att försvinna från kartan. Alldeles för enkel på nåt sätt.

4) Världens dåligaste språk – Fredrik Lindström (☆☆☆½)
Äntligen läste jag denna bok! Typ ett årtionde efter ”alla” andra. Intressanta reflektioner över språket och konkreta exempel från både dåtid och nutid. Lärorik för alla ”språkpoliser” och konservativa språknissar. Väldigt välskriven och lättläst.

5) Glöm inte att låsa – Elizabeth Haynes (☆☆☆☆)
Herregud vilken spännande bok! Ni måste läsa den. Den handlar om våld i nära relationer, extremt våld i detta fall. Den pendlar mellan nutid och dåtid och båda tiderna är lika fängslande. Jag hade svårt att lägga ifrån mig den. Månadens bästa.

6) Lämna världen – Douglas Kennedy (☆☆☆)
En bok som väntat några år i bokhyllan på grund av dess tjocklek. Perfekt att ha med på resan till Belgien eftersom det var så mycket restid. Jag läste ut den över helgen och är kluven. Jag både gillar och inte gillar den. Storyn är så extremt sorglig och fylld av död att det är svårt att ta till sig den. Gripande samtidigt som berättelsen är distanserad och spretig. HÄR skrev jag om den på Bohusläningens tidning.

 

För 10 år sedan.

12 Apr

 

bild (8)

Sara, Jessica, Li, jag och Sara 1999

Det måste ha varit den 12 april 2004 då jag kom hem från en resa från Malta. Eller så var det från Riga, jag minns inte riktigt eftersom allt flyter ihop. Jag var både på Malta och i Riga i april.

Den där natten innan jag kom hem, den glömmer jag däremot inte. Jag drömde om min kompis Jessica som var sjuk i cancer. Jag drömde att vi i gamla gänget satt på en buss och Sara var överlycklig. Jessica hade blivit friskförklarad och satt bredvid oss. Jag minns den där lyckan, lättnaden över att cancern äntligen var borta. Jag vände mig mot Jessica samtidigt som hennes ansikte suddades ut och min lättnad förbyttes mot skräck. Hon fanns inte mer.

Dagen efter ringde Li och grät. Jessica var död. Hon vad borta på riktigt. Inte bara i min dröm, utan för alltid. Jag fortsatte ändå att se henne överallt i flera år. På tunnelbanan. På bussen. I mataffären. Den där rödlätta hästsvansen som gungade fram och tillbaka.

Igår var det tio år sedan hon dog. 10 år – och det är fortfarande ofattbart.

Hur hade hennes liv sett ut idag? Hade hon haft barn? Hade det lekt med Victor? Hade vi ens haft kontakt?

Vi umgås fortfarande i vårt gäng, men utan Jessica.

 

Tiden.

7 Apr
BollhavApril2014

På lekland tidigare i veckan. Var sist kvar av alla barn, men ville stanna kvar ändå – trots vrickad fot.

Tiden räcker verkligen inte till för bloggande längre. Jag hinner typ aldrig sitta vid datorn, och när jag gör det (en gång i veckan i snitt?) skriver jag för Bohusläningens Bokblogg i första hand. Victor somnar oftast sent, och  när han har somnat försöker jag fixa lite och sedan lägga mig. Senaste tiden har han somnat runt 21:30. Själv går jag upp runt 5:30, så ja… Det blir inte mycket tid över.

För det mesta är jag helt utmattad på kvällarna. Att jobba är fortfarande som semester jämfört, det är tiden hemma och sova för lite som tar energin. Victor är det bästa som finns, absolut, men också rejält energikrävande. Han har alltid varit envis, men nu. Oj! Väldigt kul att han kan visa så tydligt vad han vill dock. Som exakt vilken video han vill se, vilken sång man ska sjunga eller vilket rum vi ska gå till. Han tar helt resolut ens hans och sliter med en. När vi har flyttat ska han iallafall få ett eget rum, och så ska vi börja träna (igen) på att han får sova i egen säng. Vi får se hur det går.

Min poäng med hela inlägget är egentligen att jag knappt hinner blogga eller kommentera era bloggar, vilket jag saknar. Livet kommer liksom emellan. Hoppas ni inte glömmer mig ändå.

Belgien i bilder.

1 Apr

Det är rätt fantastiskt vad man kan hinna med på bara en helg. Som att åka till Belgien och hälsa på sin kära syster som gör praktik i den lilla staden Kiewit utanför Hasselt (1,5h med tåg från Bryssel). Det var nämligen exakt vad jag gjorde fredag-söndag.

Det var runt 20 grader och sol, så vi hann dels med en dag i Bryssel där vi åt crepes ute i solen med min bloggkompis Petchie och hennes ubergulliga bebis, shoppa åt Victor, provsmaka belgisk choklad och kolla på Manneken pis och sånt där.

Sen hann vi kolla på roliga hus, se fyra getter som flydde från en inhängnad när vi gick runt i en rekreationspark, käka långa frukostar (händer ju aldrig som småbarnsmamma), cykla, äta glass, se Hasselt medan det var karneval och jag hann läsa ut en tjock bok.

All i all en toppenhelg, bara syster (och hennes huskompisar) och jag. Jag var bara JAG. Sov dock jättejättelite, och natten mot söndagen låg jag i timmar där på luftmadrassen och längtade efter Victor. Syrrans grannar hade fest, så jag somnade först klockan 05 och vaknade vid 08 igen. Ligger enormt mycket back med sömnen. Ni vet så där att femtimmarsnätter framstår som mycket sömn.

För att vara positiv igen: Har ni förresten käkat speculoos-kakor/glass/kräm? Mon dieu vad gott! Tur att jag köpte med mig hem…
Belgien9Belgien2Belgien8Belgien6Belgien1Belgien5Belgien7Belgien3Belgien4

Det här med intressen från start.

19 Mar

Såg precis Colombialivs underbara video om Gael som blivit två år och smälte en aning. Jag är så glad över att ha en egen liten gulligan och slippa bli grön av avundsjuka, vilket jag helt klart hade blivit om Victor inte funnits.

Iallafall. Jag kom och tänka på det här med barns intressen från start. Som att Annika skriver om Gaels intresse för musik och böcker. Victor gillar väl också musik och att dansa, men inte alls så där.

Han är hittills ointresserad av innehållet i böcker. Han hämtar böcker och sätter sig i ens knä, men bara för att få uppleva själva bläddrandet. Vad som händer om man vänder på boken, och få pilla på sidorna.

Han har en xylofon, men spela på den? Nej. Han är intresserad av pinnarna man spelar med och hur man stoppar in dem i hålen under xylofonen. Hos sin mormor har han testat att spela piano, men i ärlighetens namn tror jag att han mest är intresserad av hur det fungerar rent tekniskt. Inte av själva musiken.

Vi har fått ta bort knappen till recievern, annars skruvar Victor bort den. Han skruvade ner ringklockan till dörren flera gånger innan han knappt kunde gå. Han älskar saker med skruvlock och bryr sig inte om att härma djurläten. Han kan härma en kossa, men blir tyst eller typ sur om man ber honom om det. Helt ointresserad.

Alla barn gillar väl tekniska saker mer eller mindre, men det kändes tidigt att tekniska saker är Victors grej. Jag är mer för musik och böcker, men Victor är sin pappa upp i dagen. Inte helt fel det heller, och vem vet – jag kanske kan klämma in lite sagor i framtiden. Vicke är ju trots allt bara drygt 18 månader. Allt kan hända.

Och, han har iallafall börjat uppskatta servisen han fick av mig i julklapp. ”Får mamma lite kaffe?” frågar jag, och han häller upp från kaffepannan i två muggar med tillhörande rinn-ljud. Sen dricker vi och sörplar luft ur varsin mugg. Kanske har han ärvt mitt intresse för mat och sånt? Hoppas.

pellianiservis