Tag Archives: småbarnsliv

En såndär helg.

20 Apr

Med absolut och medvetet noll planer. Och trots att jag kan bli lite rastlös och känna att jag slösar bort tid och hade kunnat träffa den och den och gjort det och det, är det alltid efter en sån här helg jag mår som bäst.

Först en spontan 10-kilometers-promenad i naturreservatet med grannarna på lördagsförmiddagen. Vilken ynnest att ordagrant ha ett stenkast (i alla fall om man tar i och får in ett bra kast) till naturreservat av det här slaget.

18 april 2015

Sen storhandla på Maxi (alla sa att ”vänta tills du får barn, då är det inte roligt att gå på Maxi längre!”. Alla dessa ”vänta bara”. Well, älskar Maxi ännu och det gör oftast Victor också). Och kolla på filmer. Sitta ute på altanen i SOLEN I T-SHIRT och få röda kinder. Baka. Städa (jo jag vet, har inte så jättestora krav på vad som räknas till roligt längre).

Grilla och ÄTA UTE i LINNE för första gången i år.

Och ta 10-kilometersslingan igen på söndagen varav springa 6km, och gå resten och lyssna på fågelkvitter och kolla på kossor och gölliga kalvar.

Mer än så här begär jag inte för en perfekt helg. (Ok, lite mer sömn hade inte suttit fel, men skitsamma).

19 april 2015

Tvåspråkighet.

15 Apr
Ålsta

Vinterbild från bakom oss. Saknar inte vintern hur fint det än är med snö.

Jag brukar glömma bort att Victor kommer bli tvåspråkig. Martin pratar alltid bara spanska med Victor, och det är så självklart att jag inte tänker på det (eftersom jag förstår allt han säger). Ibland slår det mig dock, att han får det där gratisspråket som är så grymt bra att ha.

På förskolan har Victor dessutom haft en ”fröken” från Sydamerika som bara pratar spanska med honom, innan han kommer få hemspråk när han blir större. Jag har varit så glad att vi haft den möjligheten här. Hemspråk. Uppmuntran att behålla och utveckla flera språk. (Nog för att SD har idiotiska åsikter, men HUR kan man inte se detta som en fördel för hela samhället?). Fantastiskt lyxigt och smart att ha detta i vårt land.

Men så kom jag till förskolan en dag och fick veta att hans fröken slutat för en vecka sedan. Bara sådär. Jaha? Två av tre på hans avdelning har slutat sedan han började i augusti, bara (för oss) hux flux. Hur ska man tolka det?

Trött småbarnsmorsa…

7 Apr

… kan ibland upptäcka att fötterna ser ut så här inför ett stundande spinningpass då man hållits vaken mer än halva natten. Men skitsamma, bara lyckan över att kunna få träna ibland …!

olika skor

Och lyckan över våren. Kunna springa ute obehindrat igen. Och min hälseneinflammation är BORTA. Tog mer än ett halvår att läka. Jag tränar så fort jag kan. Som nu – tre dagar på dagen. Man vet aldrig hur länge jag får vara frisk eftersom vi seriöst varit sjuka varje vecka hela året.

Jag blir genuint glad av att träna. Känner endorfinerna spritta i kroppen. Blir mindre rastlös. Lugnare. Mer nöjd. Jag behöver det här för att må bra i själen.

2,5 år (och lite till) med Skorpan/Kikoys/Victor.

23 Mar

Mars2015

Alltså hur fint är det inte att ha en 2,5-åring?! För 2,5 blev du ju den 7 mars.

Du är så himla rolig nu. En egen person. Säger roliga grejer. Sen den där ”ledsen i munnen” (för att du ville ha mörk choklad) har det bara ökat. Lastbilen kommer för att ”göra leksaker på dagis”. Du kan berätta att du lekt med ”kompisar dagis”, vem som bitit dig, att du tycker ”inte maten gott”. (För nä, du äter typ ingenting på dagis förutom lite bröd till mellis. Vet inte hur ofta jag får höra ”alla andra barn åt, men Victor åt…ingenting”). Igår tog du en liten väska och sa ”Hejdå mamma, Kikoys gå å träna nu!”. Du vet exakt var jag tränar. Varje gång vi åker förbi gymmet säger du ”mamma tränar här!”. Bara vi närmar oss vårt området säger du förövrigt ”hemma nu!”. Tänk att det här är hemma för dig, allt du minns, medan jag bara spenderat en sån liten del av mitt liv här.

Har din pappa hämtat dig och jag kommer hem efter er springer du med öppna armar och säger ”heeeeeeeej mamma!”. Du är noga med att jag är DIN mamma om vi möter någon av dina kompisar. Lite stolt visar du ”faktiskt MIN mamma”. Ett ord som används mycket är just ”faktiskt”. ”Kikoys faktiskt hungrig nu”. Och ”vill inte, men jag måste!” är hilarious. Typ vill inte spela spel på ipaden, men MÅSTE. ”Kikoys MÅSTE spela spel!”. För att vi verkligen ska förstå att vi inte har något att sätta emot. ”Men va FAN” har du dock också lyckats snappa upp och lagt till ordförrådet, och sedan en ljudlig suck efter det. Väntar bara på att du ska rulla med ögonen också.

Du kan så mycket själv nu. Dra fram stolen till kranen och ta vatten. Tvätta händerna. Dra ned blöjan och sätta dig på pottan. Pottan står i en garderob och kallas bajs-hissen och det är bara det som gäller. Du talar om att ”jag vill sova lite nu”. Du har liksom INTRESSEN. Djur, hoppa studsmatta, sjunga, siffror och bokstäver. Och du är grym med ipaden. På utvecklingssamtalet nyligen (VA, utvecklingssamtal för VÅRT barn, är jag verkligen MAMMA?!) fick vi höra att du är så lugn. Älskar regler. Att de aldrig har behövt säga till dig och nästan längtar efter att du ska trotsa något de säger. Du blir arg när andra barn inte följer regler. Du är även jätteförsiktig och blir arg när du inte lyckas.

Sedan du slutade sova på dagen vid 2 års ålder är nätterna mycket bättre. Ofta runt 10 timmar, även om du vaknar en del. Är det inte det ena så är det det andra. På sistone har det varit mycket hosta. Och så vill du käka ”ärsing” (ditt eget ord för ersättning som vi också börjat använda omedvetet) på natten. Ja, det gamla vanliga. Sova bredvid pappa, ofta panna mot pappa, är fortfarande din grej.

Förutom att det alltid är en massa (ofarliga) sjukdomar här rullar livet liksom på, och jag är lycklig.

Det gäller att inte projicera sina känslor för saker.

24 Feb

städar feb 2015

Jag: Victor, vill du göra något riktigt kul? Städa listen till skjutdörrarna i badrummet med tops?
Victor: Åh, ja, snäll du e mamma!

Sen låg han och putsade och fejade och stånkade och stönade. En och annan tops trycktes förvisso in i torktumlaren och i andra små hål han hittade, men ändå. Det var tydligen så roligt att han bad om att få fortsätta även nästa dag.

Egypten i bilder.

30 Jan

Men hej!

Vi har varit i Egypten en vecka och kom hem igår kväll. Sol och 28 grader varje dag, Victor har lärt sig simma hundsim med puffärmar på djupt vatten, sovit fantastiskt och ingen blev magsjuk. Dessutom har Victor och jag ridit på kamel och Martin fått snorkla i Röda Havet vid ett korallrev medan vi tittade på. Bra vecka, som här sammanfattas med några bilder.

bild 2 (9)

Kamelen Oscar från ovan, med Martin som för. Victor fick sedan mata kamelen med banan och pizza.

 

Solnedgång första kvällen på hotellet (plus Victor och Martin).

Solnedgång första kvällen på hotellet (plus Victor och Martin).

Victor älskade barnpoolerna med ruschkanor!

Victor älskade barnpoolerna med ruschkanor!

Jag hann läsa 600 sidor i denna sjukt bra sista del av Engelfors-trilogin.

Jag hann läsa 600 sidor i denna sjukt bra sista del av Engelfors-trilogin.

Solnedgång vid Röda Havet.

Solnedgång vid Röda Havet.

Victor, Martin & Victors farmor vid stranden.

Victor, Martin & Victors farmor vid stranden.

Victor och Martin vid en av hotellets 17 (!) pooler. Minst fem var uppvärmda till 26 grader, ahh...

Victor och Martin vid en av hotellets 17 (!) pooler. Minst fem var uppvärmda till 26 grader, ahh…

Kasta sten i Röda Havet - kul grej tyckte Victor.

Kasta sten i Röda Havet – kul grej tyckte Victor.

Även jag har badat i Röda Havet - check!

Även jag har badat i Röda Havet – check!

Vi kollade på från båten när Martin snorklade vid korallreven utanför Hurghada - underredet av båten var av glas.

Vi kollade på från båten när Martin snorklade vid korallreven utanför Hurghada – underredet av båten var av glas.

Med lite tur överlever jag resten av vintern nu.

Adelante.

13 Jan

Nu tänkte jag att jag bloggat alldeles nyss, och så var det typ två veckor sedan. Tiden går fort nu. Victor utvecklas så mycket hela tiden och jag har så mycket att berätta att jag inte har någonting att skriva.

Allt flyter på rätt bra, förutom att jag just nu har regnbågshinneinflammation. Det var typ 12 år sen sist, och då tusen gånger värre än nu. Känns som det alltid är någon som är sjuk hos oss – antingen Victor, jag eller Martin. Att få vara hemma en dag sjuk är iallafall fantastiskt. Till och med att vabba kan nu för tiden vara lite mysigt. Sedan Victor blev kanske 2 år och 2 månader har han blivit så mycket mer självständig. Sitter gärna själv och kollar på film eller smäller igen dörren till sitt rum för att leka med tågbanan eller bokstäver. Sen  måste man knacka på och han svarar ”adelante!” (kom in!). Och så kan man på riktigt läsa böcker nu och han lyssnar. Älskar den biten av kvällen. Vi kryper ner bredvid varandra i hans säng. ”Täcke!” säger Victor, och så stoppar han in sina kalla små (inte så små längre – storlek 28 i vinterkängorna, crazy) fötter vid mina lår och lägger sig tätt, tätt. Det är precis den här tiden jag har längtat efter. Bebis – inte så kul, ettåring – inte heller jättekul, tvååring – älskar det.

Jag jobbar, jag tränar, jag läser när jag får tid, jag ser film. Massor av filmer, eftersom det är ungefär vad jag orkar på kvällen när Victor somnat. Även om det ibland tar tre kvällar att se klart en.

Avslutar därmed med två filmtips från filmer vi sett i år:

The Judge: 

100 steg från Mumbai till Paris:

…Och planerar som vanligt att blogga snart igen. Vi får väl se hur det går med det.