Inatt fick Victor en till kusin! Hade jag inte alls förväntat mig. Eller alltså jo, det var ganska uppenbart att kusinen skulle komma förr eller senare, men hade räknat med typ i mitten av januari.
Endast sex-sju timmar gammal fick jag hålla i henne, en sån liten varelse (fast helt normal: 3,5kg). Blev alldeles tårögd (ärligt talat grät jag). Glad för deras skull, samtidigt som jag åkte därifrån med en lättnadens suck över att bara ha ett barn. Det räcker fint så.
Åh vad roligt. Man ser alltid saker i rätt perspektiv när man håller i de små liven. Verkligen små mirakel!
Kram M
❤
Åh, de små knytena. Så underbara. Grattis till kusinbebisen.
Åh så kul 🙂
Hoppas att allt är fint med dig och tack för den fina hälsningen inne hos mig 🙂
Stor kram på dig!