Victor fick rida igen på Valborg – han älskar det fortfarande!
De senaste två dagarna har Victor inte sovit på dagen mer än 20 minuter igår och 5-10 minuter idag. Plus fullspäckat med aktiviteter. Igår somnade han redan 20:30 och idag redan 19:40 och plötsligt känns det som livet återvänder. Ett par timmar över på kvällen (!) Fantastico. Det gör sån himla skillnad. Äntligen tid att blogga, tänker jag – men så inser jag att nej – äntligen tid att umgås med den vuxne mannen i mitt liv. Iallafall i en timme innan ögonen faller ihop.
Vi hörs.
Härligt, det går åt rätt håll!;)
Man får ju prioritera:-)
Hehe..jag tänker alltid att jag ska göra så mycket när hon sover. Men jag somnar för det mesta själv. Eller så går luften ur en och jag blir sittandes stirrandes in i en vägg.
Hahha härligt!
kram Åsa