En skål från Mexico.
Jetlag måste väl (en smula överdrivet) vara djävulens påfund eller nåt. Som vuxen är det en sak att komma tillbaka från USA’s västkust, men som BEBIS? Allt är liksom upp och ned. Lite som att ha en nyfödd igen. Igår somnade han för natten vid 06, idag vetesjutton men klockan är 4:08 nu. Vet inte riktigt hur vi ska få till det eftersom det inte hjälper att väcka ungen tidigt. Han klarar sig fint på så lite sömn ändå. Mindre än vad jag själv klarar mig på tydligen.
Hoppas det blir lite ordning på det här snart. Det är så typiskt, för i USA sov Victor hur bra som helst och vi fick in sjukt bra rutiner (han sov mellan oss 23-07 och bara ett fåtal uppvaknanden per natt, vadå perfekt?!). Vi har semester nu och jag hade räknat med jobbigt jetlag, men det har nästan blivit värre för varje dag som gått. Jackpot …
Hörs när vi är på banan igen.
Mexikanskt bröllop i en vägkorsning i Rosarito. Också ett ställe att gifta sig på…
Nej det är inte helt lätt att få i ordning på, det där.
Hoppas ni har det bra trots det.
Ja jättebra! Du såg inlägget nedan med alla bilder va?
Men åh så romantiskt 😀 hahha
Hua, det låter tufft..har inga råd heller..kanske googla på det..hur man omvänder ungar med jetlag 🙂
Kram på se!
Jetlaggad bebis lät extremt jobbigt! Stackars er alla