Februariböcker.

1 Mar

februaribooks2013

Som sagt – long lost är månaderna då jag kunde sluka böcker. Nu är jag glad att jag lyckats läsa ut hela två stycken under februari! De var dessutom båda otroligt lärorika och tänkvärda.

1) Äldst, yngst eller mittemellan – Elisabeth Schönbeck (☆☆☆)
Den här boken har en kompis pratat om hur mycket som helst. Vad hon egentligen menade med typiskt mellanbarn eller pseudotvilling var jag ju såklart tvungen att ta reda på. Jag fick filtrera en del och vara medveten om att det är generaliseringar, men jag tycker att boken var väldigt intressant och läsvärd, framför allt när jag själv nu är mamma. Jag har fått svar på när det är bäst att skaffa syskon, hur de påverkas om de är för små när ett nytt barn kommer och hur man kan göra det bästa av situationen. Själv är jag äldst av fyra, men eftersom det är fyra-fem år mellan alla oss syskon är jag en blandning av äldst och funktionellt endabarn. Mycket verkade stämma på mig, och därför sög jag i mig det mesta av bokens teorier och tips. Rekommenderas till alla!

2) Ditt kompetenta barn – Jesper Juul (☆☆☆)
I den första boken jag läste hänvisades det ofta till Jesper Juul, så jag kände att det var läge att läsa den också. Även denna bok var intressant och läsvärd med exempel och tips på hur man, enligt författaren, bör behandla sitt barn. Som en kompetent människa, inte som en varelse som är för liten för att förstå eller förtjäna jämlik respekt. Ibland kändes den lite väl flummig, men samtidigt hade den många poänger. Kan ju tillägga att jag aldrig kommer köra fem-minuters-metoden på Victor efter att ha läst denna bok … Enligt Juul ska man följa barns basala behov, speciellt när det gäller mat och sömn. Låt barnet själv säga till när det är trött eller hungrigt (vilket kanske låter självklart när jag skriver det, men om ni visste hur många metoder det finns där ute och hur vanligt det är och var förr att barn skulle äta och sova på exakta tider oavsett, inte tas upp så fort det gråter/grät osv …). Jag tar även med mig att inte överösa barn med duktighets-syndrom. T.ex. om Victor kommer hem med en teckning från dagis och ger mig, då är det kärlek han visar och kärlek han vill ha tillbaka, inte ett ”vad fin!”. För mycket mätbart beröm resulterar i press och att det alltid måste vara fint för att uppskattas. Samtidigt måste man ju få berömma … Det tål åtminstone att tänkas på och att försöka hitta en hållbar balans.

Lärorik månad om barn i litteraturväg!

Annonser

13 svar to “Februariböcker.”

  1. Husfrun mars 1, 2013 den 10:53 f m #

    Intressant, det där med hur man påverkas av sin placering i syskonskaran funderar jag mycket på med tanke på att vi har äldst, yngst och mittemellan. Och får jag som jag vill får vi om några år ett funktionellt endabarn också 😉
    Kram.

    • annagranstrom mars 1, 2013 den 4:37 e m #

      Oh! Så tre barn är inte tillräckligt? You rock!

  2. Annika i Colombia mars 1, 2013 den 4:28 e m #

    Spännande böcker! Ges nagra konkreta exempel pa hur man kan uttrycka sig för att inte fastna i duktighets-fällan? Man vill ju gärna visa uppskattning pa nagot sätt.

    • annagranstrom mars 1, 2013 den 4:35 e m #

      Ja, det ges konkreta exempel, vilket gör att jag gillar dessa böcker! Man kan typ visa intresse dör själva teckningen – fråga vad den föreställer och visa hur mycket man uppskattar teckningen. Typ ”jag har saknat dig idag och blir väldigt glad för denna!”. Enligt boken är det mycket bättre för en tänkt självkänsla = duger som jag är och jag är älskad, allt måste inte vara fint och duktigt.

      • annagranstrom mars 1, 2013 den 4:36 e m #

        Herregud vad jag stavar fel…

  3. Sofia mars 1, 2013 den 9:32 e m #

    Intressant det där om ‘duktighets-syndromet’….det tror jag många känner igen sig i. Jag skulle gärna vilja läsa mer om det!

  4. Jo mars 1, 2013 den 10:42 e m #

    Duktighetssyndromet har jag tänkt mycket på. Intressant! Och svårt – vi är ju så skolade i att alltid berömma prestation…men något att tänka på, man vill ju ge sitt barn en god självbild!

  5. stoffisen mars 2, 2013 den 9:43 f m #

    Appropå böcker.
    Jag har 1/4 del kvar av din.
    Hittills wow!! Superbra!
    Du är så duktig..

    Kram
    Stoffe

  6. petchie mars 2, 2013 den 11:33 f m #

    Måste ta itu med att läsa klart Jesper Juuls bok… det kom lite annat emellan 😉 Började läsa den en dag som V var helt inne på att han skulle läsa MIN bok och inte sina egna så jag kom inte så långt… Jag fattar inte varför MINA böcker är roligare än barnböcker, de har ju inga bilder…? Vet inte om jag vågar läsa den andra boken, det är väl inte rekommenderat att bara ha två år mellan barnen men vad gör man när man inte har så många fertila år kvar?
    På tal om böcker, läste precis det här boktipset: http://nilsandsofia.wordpress.com/2013/02/27/boktips-two-brothers/#comment-1733
    Kram!

  7. jenny i maine mars 2, 2013 den 2:22 e m #

    Jag har inte läst boken (men andra artiklar och en del kurlitteratur på lärarprog.), hursomhelst så håller jag med dig om det du skriver. 5-minuters metoden är INTE vår grej, känns helt onaturligt för oss. Jag tror också att det är viktigare att uppmärksamma och ställa intresserad frågor till barnet, istället för att bara ge en snabb komplimang. Egentligen är det rätt självklart, klart barnet vill prata om det hen målar/leker osv (inte bara få höra att det är fint/bra). Barn bearbetar ju ofta upplevelser genom att måla/leka.

  8. bubbelsblogg mars 5, 2013 den 8:35 e m #

    Man får rätt ändrad prioritetsordning när barnen kommer, läste också mycket mer innan…

  9. camarillon mars 19, 2013 den 10:18 f m #

    Hej, läser din blogg ibland men har aldrig kommenterat innan. Vi fick barn samma månad (tror jag) september 2012, så därför är det lite kul att få känna igen sig i en del du skriver. Apropå Ditt kompetenta barn av Juul: Jag läste den på rekommendation av en vän som har fyra barn och tycker det finns många bra poänger vad gäller respekt för sitt barn och dess känslor och duktighetssyndrom m.m. Men, ja flummig emellanåt och ibland begriper jag inte vad det är han vill få fram. Juul är bra på att berätta hur man INTE ska eller får göra för då sabbar man tydligen sitt barn totalt. Men jag tycker han brister i att stödja föräldrar hur dom faktiskt SKA agera. Eller är det jag som inte fattar hur han menar. Alla tokhyllar ju boken. Samtidigt kan jag inte låta bli att känna att, ibland måste man väl vara lite ”sträng” och ta kommandot, eller? Jaja, jag gillar din blogg iaf, keep it up! Och hälsa bebben 🙂

    • annagranstrom mars 19, 2013 den 11:47 f m #

      Hej!
      Grattis till bebisen! September 2012 var ju en bra månad 🙂

      Jag håller faktiskt med dig om boken. Visst har den exempel på hur man SKA göra, men fler på hur man INTE ska göra. Flummig och lite svår, och jag tog inte till mig av allt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: