Komjölksfri kost.

3 Dec

Victor är allergisk mot komjölk (mjölkprotein) så nu har han ersättning på recept och jag käkar komjölksfritt så länge jag ammar. Det funkar fina firren så länge jag är hemma, faktiskt.

Alltså LYCKAN att kunna äta och njuta igen och INTE MÅ ILLA . Inte så konstigt att gravidkilona sitter som sten kanske … Därmed rätt bra att jag numer inte kan käka så mycket gottis (det mesta sånt innehåller komjölk).

Här kan ni se lite nyligen gjorda mjölkfria grejer. Mackor, hemmagjord pizza och paj samt lite pasta och muffins.

 

Annonser

10 svar to “Komjölksfri kost.”

  1. wordsbymia december 3, 2012 den 11:03 f m #

    Visst är det underbart att inte må illa efter en graviditet. Det med att känna att man har magsjuka varje dag är inget vidare 😉
    Jobbigt att tänka på allt du äter, men samtidigt så säger de att komjölk inte är bra så kanske ni väljer de där varorna sen också, vem vet. 🙂
    Kram på dig!

    • annagranstrom december 3, 2012 den 3:31 e m #

      Ja, underbart!!

      Vi ska få tid till dietist för Victor (hihi) så att vi kan få lära oss vad som är bäst för honom att äta. Både Martin och jag är känsliga för mjölkprodukter, så vi har egentligen ok koll.

  2. -Jenny- december 3, 2012 den 2:04 e m #

    Du har nog en poäng där. Att inte kunna äta och ändå gå upp i vikt. Och sedan att kunna äta och försöka gå ner i vikt… Det kan hänga ihop.
    Jag som kan äta både nu och sen kanske får det liiite lättare att gå ner? Hoppas på det i alla fall. 🙂

    • annagranstrom december 3, 2012 den 3:32 e m #

      Hälften kvar!! Gick upp ca 14kg. Hade faktiskt gått ner 2.5-2kg på 2v nu sedan jag vägde mig sist. Det är nog olika lätt för alla, men det är ju inte superprio nu heller. Men snart…

  3. Helena december 3, 2012 den 3:24 e m #

    Ja, komjölk är svårt för barn att bryta ner.. ja till och med vuxna har svårt med det i många fall. Mjölk ska nog undvikas i upp till två år innan en sån känslig mage blir introducerad till det, både rent och genom modersmjölken. Ännu svårare är det också om mjölken är pastöriserad för då har ju alla enzymer som hjälper kroppen att bryta ner mjölken och laktosen kokt sönder. Hoppas Victor mår bättre nu iallafall när han inte får i sig saker som han inte klarar av än. Kram kram

    • annagranstrom december 3, 2012 den 3:34 e m #

      Ja! Både Martin och jag är känsliga för det, så… Brukar kunna äta laktosfritt iofs. Det är så otroligt begränsat vad man (jag) kan äta nu bara! Inte mjölk, inte kryddor, lök, kål, bönor osv osv… Inte ens en gnutta lök eller vitlök funkar, då får han ont.

      • Helena december 7, 2012 den 3:44 e m #

        Inte kryddor?!?! wow ja då blir det ju genast lite jobbigare.. och vitlök – jisses. Hoppas du kan introducera det snart igen.

  4. annajohanna december 4, 2012 den 7:30 e m #

    Åh, älskar dina matbilder! Allt ser så gott ut!

Trackbacks/Pingbacks

  1. Ett år. | Anna Granström - september 8, 2013

    […] tog tiden vägen?”, men jag vet precis. Till barnsängsfeber, blodpropp, nässelfeber, mjölkproteinallergi och kolik, sömnlösa nätter, amningsproblem, rädslor, enorm kärlek och beskyddarinstinkt. […]

  2. Året som gått … | Anna Granström - november 3, 2013

    […] med barnsängsfeber, blodpropp, nässelfeber, amningsproblem och Victors kolik och sedermera mjölkproteinallergi. Sov väldigt, väldigt lite och var rädd för det mesta. Gjorde inte så mycket mer än att […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: