Det här med amning…

29 Okt

Innan jag fick barn sa jag ”jag ska försöka amma, men går det inte så går det  inte, och jag tänker inte känna mig som en dålig mamma för det”.

Sen kom Victor. Och såriga, blödande bröstvårtor och smärtor from hell. Näst intill rabiata barnmorskor som sa att det inte skulle göra ont, då var det fel. Och de sa att ger man flaska istället kan amningen förstöras för alltid, ger man napp är det kört osv. Victor gick ned 7 % av sin vikt på 1.5 dygn, vilket är helt normalt, men ändå tillräckligt för att de gick med på att ge honom lite ersättning. I medicinkopp. Han hatade den. Det var en kamp där hälften kom utanför, det gräts och skreks och jag grät lika mycket jag också.

När vi kom hem köpte vi en flaska ändå, och jag grät ännu mer och kände mig värdelös. Jag ville ju helamma! Vi hyrde en pump och lät vårtorna vila några dagar, och gav den mjölk jag hade på flaska. Plötsligt hade jag mycket mjölk, hurra! Victor drack och var nöjd. Och han föredrog inte flaskan som de hade skrämt upp mig med, han sög lika glatt på både flaska och bröst.

Sedan fick jag feber och den där infektionen, blodproppen och alla andra krämpor efter det. Med ungefär 10 piller per dag i kroppen vägrade jag att amma och Victor fick  bara ersättning under två veckor medan jag pumpade och slängde mjölken. Mjölken som sinade alltmer. Jag gick ändå upp varannan, var tredje timme varje natt och pumpade nästan en timme. Jag vägrade att ge upp. Jag var så trött, och jag KÄNDE MIG SÅ DÅLIG. Allt jag hade sagt innan var som bortblåst. Mycket på grund av den press jag kände från vården, samhället och mig själv.

Dag tolv köpte vi en napp, och då grät jag igen och kände mig misslyckad, men Victor blev som en ny bebis. Han älskade både nappen och flaskan.

Jag  har fortsatt att kämpa och komplettera med ersättning. Jag har mer mjölk igen, men inte tillräckligt.

Victor har inga problem att växla mellan bröst och flaska, däremot tar han bara bröstet med silikonamningsnapp numer. Det kan jag leva med, för det gör ändå så ont.

Så alla som ska ha barn strax – amning kan visst göra svinont trots rätt grepp från bebis, flaska behöver inte alls förstöra och att bli vän med ersättningen när det behövs är ett måste. Jag är inte en sämre mamma för det; något jag jobbar med att förstå varje dag.

Annonser

30 svar to “Det här med amning…”

  1. Sofia oktober 29, 2012 den 8:16 f m #

    Det känns ju som att det måste vara mycket viktigare att barnet får i sig mat än var maten kommer från om du förstår vad jag menar?
    Jag har flera kompisar där amningen inte har funkat och som har fått ersättning redan från början. Barnen verkade inte lida av det på något sätt. När jag jobbade som nanny gav vi ersättning till killen jag tog hand om från det att han var 10 veckor gammal, för det var då jag började och då hans mamma jobbade så funkade inget annat!

    • annagranstrom oktober 29, 2012 den 3:33 e m #

      Helt sant! Sen är ju bröstmjölk det bästa, om det funkar! Att BM’s är på en sådär gör ju knappast saken bättre…

  2. Johanna oktober 29, 2012 den 8:18 f m #

    Alltså det här med amningen verkar jobbigt för ALLA, fast på olika sätt. Sjukt att mycket av det jobbiga ska ha med samhällets normer att göra. Om alla bara gör det som funkar bäst för sig själva och sin bebis vore det ju toppen.

    • annagranstrom oktober 29, 2012 den 3:31 e m #

      Pretto-Sverige kan vara sjukt tröttsamt ibland.

  3. petchie oktober 29, 2012 den 8:23 f m #

    Jag tycker att det är helt galet hur amningsmaffian i Sverige gör att nyblivna mammor lider och kämpar utan att egentligen få någon förståelse! Jag pumpade var tredje timme i över en vecka innan V ens kunde börja försöka suga pga att han hade andningspump (cpap), och det blev aldrig särskilt mycket mjölk men V sög ändå. Vid 2 månaders ålder hade han gått ner i vikt och nu i efterhand när jag tittar på bilder av honom såg han riktigt utmärglad ut!! Jag började ge honom ersättning i nappflaska i kombination med amning och det gick jättebra, V gick upp i vikt och jag försökte att komma över det extremt dåliga samvetet över att jag hade svultit mitt barn!! Jag ÄR glad att jag ammade men borde ha insett tidigare att V behövde ersättning OCKSÅ. Amning ÄR mer praktisk än nappflaska när man är utanför hemmet (speciellt när man flyger!) men det är ju OM det funkar. V har vant sig vid att även dricka kall ersättning så jag stressade inte så mycket över att behöva värma nappflaskan om det inte fanns tillfälle för det.
    I Belgien har det länge varit nästan mer vanligt att INTE amma, kanske inte så konstigt när barnen ofta börjar på dagis (jag kan ha en lång utläggning över varför jag INTE kallar det förskola i Belgien…) vid 3 månaders ålder, men nu försöker man uppmuntra mammor att FÖRSÖKA amma och man får mycket uppmuntran från sjukvården. Det är dock UPPMUNTRAN, inte någonslags militant tvångsamning med skuldpåläggning etc.
    Kram och du, du är världens bästa mamma till din lille V!!!

    • annagranstrom oktober 29, 2012 den 3:39 e m #

      Ja, skillnad på uppmuntran och militant tvång! Här funkar det ju att kombinera hittills, men det är meckigt. Hade gärna helammat och att allt flöt på, såklart. Jag lägger all min tid på amning och mat… Ammar just nu… Han ligger i timmar vid bröstet. Han har tack och liv gått upp 1,2kg sen födseln, men utan ersättning hade han inte gjort det…

      Här ska man amma till VARJE PRIS, till och med då man äter mediciner där det tydligt står att man INTE bör amma under tiden… Idioter! Jag är glad att jag valde att inte amma då jag åt alla mediciner (äter bara waran nu), för vem vet hur han hade påverkats för resten av livet. Alla läkare utom en sa dock att jag skulle amma ändå…

  4. Bubbel oktober 29, 2012 den 8:50 f m #

    Låter som en smärtsam process det där, tycker det är förskräckligt synd att BM och liknande ska hålla på med sin skräckpropaganda så nyblivna mammor blir än mer stressade, fy skäms på dem! Tycker det är bra att du provar alternativ till Viktor och som du skrev själv; med nappen blev han en tillfreds bebis och det är väl viktigast trots allt? Ta inte ”livet av dig” in dina försök att amma, räcker mjölken till nån snutt per dag är det jättebra och resten kan tas med flaska. Det finns ju små knyten som aldrig ammas och det blir folk av dem med må du tro! 🙂 kram o lycka till

    • annagranstrom oktober 29, 2012 den 3:30 e m #

      Tack! Några hundra ml har jag per dag iallafall, han får ersättning ett par tre gånger. Hellre det än att han svälter.

  5. Hanna Lans oktober 29, 2012 den 9:34 f m #

    Usch, tycker förfärligt synd om dig! Min son tog både bröst och flaska och napp, inga problem med att växla mellan dessa. Jag är dock otroligt glad över att jag inte utsatts för amningsmaffian. I USA var det inte alls så. Om man kunde amma så gjorde man det, kunde man inte så gav man flaska. Lika naturligt både och, för det ska passa för just DEN bebisen, just DEN mamman. Inget dåligt samvete åt något håll. Skönt. Men du, energin som kommer tillbaka när du inte ammar längre … Ojoj. Så fundera på vad som är viktigast för DIG. Att amma bebin och vara sjukt trött så du knappt kan vara en bra mamma, eller ge ersättning och orka vara en gosig mamma. Typ.

    Om du vill maila privat och gnälla så går det jättebra! 🙂

    • annagranstrom oktober 29, 2012 den 3:29 e m #

      Sverige… Blir så trött…
      Jag kommer amma så länge det går, men jag LÄNGTAR till att slippa…

  6. Sara oktober 29, 2012 den 10:51 f m #

    bra skrivet Anna! Den som sa att amning inte gör ont har fel! Det gör ont speciellt i början. för andra avtar det. men för många består den. Det är ungefär som att gå in nya skor (fast bra mycket ondare) en del kan gå bort smärtan andra inte och då byter man skor eller så plåstrar man om sig. Ingen ska gå runt och ha smärta och må dåligt. Ingen. men varför ska mammor då bära på en skam om man inte ammar fast det gör så ont? det är konstigt. amning är super bra om både barnet och mamman mår bra och kan njuta av det. Anna du är en jättebra mamma! Du gör ett jättebra jobb! Att ha dåligt samvete är visst något som hör till föräldrarollen 😉

    • annagranstrom oktober 29, 2012 den 3:23 e m #

      Sån otroligt bra liknelse – som att gå in nya skor. Tack för dina ord ❤

  7. Colombialiv oktober 29, 2012 den 12:26 e m #

    Det verkar vara en sån himla press i Sverige på det där med amning. Jag är glad att jag slapp det, även om amningen för mig funkade fint. Men jag hade läst på en massa svenska sidor just det där om att flaskmatning kan ”förstöra” amningen och därför väntade vi tills en månad innan jag skulle börja jobba med att försöka lära Gael ta flaskan. Det ångrar jag bittert, då hade han vant sig så mycket vid bröstet att han totalvägrade flaskan (och gör det fortfarande, vi har aldrig lyckats mata honom med mjölk i flaska). Blir det ett lillasyskon ska vi definitivt varva flaska med amning från dag ett!

    • annagranstrom oktober 29, 2012 den 3:27 e m #

      Den där vinklingen skulle de aldrig köra med här; börja med flaska tidigt för att kunna varva! Bebisar är ju som mest påverkningsbara när de är nyfödda. V accepterar det mesta (utom bröstvårtan som den är). Inte missbrukar han nappen heller, han har den bara i vagnen och ibland annars när han ska sova. Inte annars.

  8. mondaylily oktober 29, 2012 den 1:42 e m #

    Jag har tre barn och har ammat alla. Det är inte helt l’tt att amma och om man blöder och får ont, så håller barnet fel eller ligger i fel vinkel. Gud så jag har kämpat med mina barn och amningen, men det har gått. Någon gång har jag gett extra i kopp, inför natt tex, och det har gått jättebra. Jag är stolt över att jag kämpade, det var jä’tteviktigt för mig att amma. Och att föda normalt. Dvs inte med kejsarsnitt, allt annat kändes ”fusk” för mig. Naturligtvis är det INTE så, men min känsla var så.

    • annagranstrom oktober 29, 2012 den 1:51 e m #

      Precis så som alla sa på
      BB och amningshjälp. Konstigt då att alla konstaterade ATT Victor hade rätt tag om bröstet och att det såg jättefint ut. Vad gör man då?

      Dessutom gör det ont i början och blir sår hur rätt det än är enligt många. Det beror på hur hårt barnet suger och hur känsliga bröst man har. Det missade alla inom vården att säga; däremot släkt och vänner som berättat att det VISST gör ont i början, hur rätt det än är. Blir därför lite irriterad på alla som direkt bara säger att det är fel så fort det gör ont…

  9. Trillingnöten oktober 29, 2012 den 2:03 e m #

    Man får göra det som är bäst för sig själv och sin familj! och försöka att inte känna en massa press. amning, napp, välling, you name it. Alla är olika. Kanske ett barn VILL ha napp (vår dotter VILLE inte fast VI ville att hon skulle ha napp, hehe) nästa barn kanske inte vill. Amning skulle nog funkat för dig om du inte blivit sjuk, men tack och lov finns det ersättning som är super!!

  10. -Jenny- oktober 29, 2012 den 3:14 e m #

    För några veckor sedan frågade mamma om jag börjat dra i bröstvårtorna än och smörja dem med citron. Jag garvade ihjäl mig, men tydligen fick man det rådet på 70-talet. Och mamma tyckte att det gick helt okej att amma så jag kanske skulle ta och pröva ändå? Hahaha!
    Jag är inställd på att kämpa ned amningen. Kommer att göra det också, men inte till vilket pris som helst… Går det så går det.

    • annagranstrom oktober 29, 2012 den 3:25 e m #

      Och till min mamma att hon skulle skrubba med nagelborste! Det hjälpte henne…

      Ändå säger BM’S på BB att det är FEEEL om det gör ont. Idioter. Bara för att de själva kanske hade bröstvårtor av stål eller bebisar som sög löst. Victor sög så hårt att Martin fick ont i sitt finger när Victor sög där liksom…!

      • Svenny november 1, 2012 den 7:06 e m #

        Det stammer faktiskt vad de sager. Barn ska inte suga pa brostvartan,det gor ju ont, utan ska ha in massa brost i munnen. De ska ju inte suga som om de suger pa ett finger. http://www.lalecheleague.org/faq/sore.html

        Pa 70-talet hade de sjuka ideer for sig. Hoppasdet loser sig for dig.

  11. Etta - gravid, illamående och lite bitter oktober 29, 2012 den 5:52 e m #

    Tack för ditt inlägg! Jag ska läsa det igen när det blir aktuellt, för jag misstänker att det knappast kommer att vara någon dans på rosor. Min ambition är också att amma, men inte till vilket pris som helt. Jag kan dock tänka mej att det kan vara svårt att ”dra gränsen” för när man har kämpat nog.

  12. Anneli oktober 29, 2012 den 10:55 e m #

    Det är verkligen helt galet att mammor ska behöva känna sig dåliga pga en massa olika saker när man får barn. Trygghet, närhet och kärlek är viktigast. Näringen fungerar lika bra hur den än kommer in i bebisen och i vilken form den än må vara. Gör det som känns bäst för er. Slösa inte tid på att ha dåligt samvete på något sätt, njut istället av varandra.

  13. Åsa oktober 30, 2012 den 9:01 f m #

    Åh hujeda mej…vilken pärs! Men du! Bra är du, glöm aldrig det. Skit i vad alla säger och skräms med..kör ditt eget race, det kom funkar. För killen blir inte glad om mamma lider, det tror jag..Så följ ditt hjärta 🙂
    Kramar!

  14. Husfrun oktober 30, 2012 den 4:54 e m #

    Men å, det finns inga rätt och fel. Det är bara du och Victor som vet vad som är bra och vad som fungerar för er. Skit i alla moralkärringar – och gubbar också för den delen, men det är väl mest kärringar som lägger sig i såna här frågor.
    Kram.

  15. Sandra oktober 30, 2012 den 6:15 e m #

    Håller med ovanstående kommentarer. Det finns inga rätt eller fel och alla familjer ska göra vad som passar dom.
    Det där dåliga samvetet får man bara lära sig hantera för det kommer aldrig försvinna igen. Men det finns dom dagar man knappt märker av det 😉
    Så länge ni mår bra Anna så spelar det ingen roll vad ni gör för val.

    Och bra inlägg också. Det är viktigt att påpeka allt det där.

  16. Bella oktober 30, 2012 den 6:52 e m #

    Min amningshistoria började ungefär som din men efter tre månader 3! fungerade amningen som den borde, jag ammar fortfarande lite (nu 20 mån)…
    Jag tror det viktigaste är att lita på sig själv och magkänslan. Du är ditt barns bästa mamma. Lycka till!

  17. Svenny november 1, 2012 den 6:53 e m #

    Har du kollat om bebben har for kort tungband. Min dotter hade det, det ar ganska vanligt. Det gor ofta att man maste anvanda amningsnapp plus att det gor ont (nej, det ska faktiskt inte gora ont, mer an lite precis i borjan,men inte sa man doooor). Annars kan jag rekommendera http://www.kellymom.com dar har jag lart mig massor om amning och eventuella problem. La leche league ar ocksa fantastiska. De kan hjalpa till med ”relactation” som faktiskt gar OM det ar det du vill… Lycka till!

  18. Jo februari 19, 2013 den 11:21 e m #

    Lite sen in i debatten…men känner igen mig och vill bara skicka en supporterkram! Hoppas det har gått bra för er med amning och ersättning. Själv börjar jag mitt race nu – har en tre-veckors bebis som fått flaska och napp p g a att jag ätit starka tabletter. Nu ska jag få henne att ta bröstet…vägrar dock att amma till vilket pris som helst, så vi får se hur det går. Kommer att vara nöjd om hon får i sig lite bröstmjölk per dag, bara hon får i sig lite antikroppar och andra nyttigheter!

    Lycka till med allt!

Trackbacks/Pingbacks

  1. Ett år. | Anna Granström - september 8, 2013

    […] Till barnsängsfeber, blodpropp, nässelfeber, mjölkproteinallergi och kolik, sömnlösa nätter, amningsproblem, rädslor, enorm kärlek och beskyddarinstinkt. Läkarbesök i mängder, blöjbyten, […]

  2. Året som gått … | Anna Granström - november 3, 2013

    […] första tre månaderna var skitjobbiga, med barnsängsfeber, blodpropp, nässelfeber, amningsproblem och Victors kolik och sedermera mjölkproteinallergi. Sov väldigt, väldigt lite och var rädd […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: