Halsband jag ska ha på mig dygnet runt.
Man skulle nästan kunna tro att jag samlar på åkommor. Eller att det är ett stort skämt.
För vad hände på dag sju efter förlossningen? Jo, jag åkte in akut efter enorma smärtor som tilltog (Kan inom denna parentes meddela att gynundersökningen var värre än förlossiningen) och åkte hem med två antibiotika mot livmoderinfektion och en tredje medicin mot vätskeansamling som inte ville komma ut. Avbröt amningen där och då på grund av medicinerna.
Och några dagar senare då? Jo, åkte in akut med smärtor i benet som tilltog (Kan inom denna parentes meddela att att vi varit på sjukhus varje dag och jag blev tvingad att åka in). Åkte hem med remiss för röntgen dagen efter, och efter den konstaterades blodpropp i högra benet.
Så ja, just nu är jag helt snurrig i bollen av mediciner. Och dagliga injektioner. Som om inte trötthet och att anpassa sig efter det nya (förvisso gulliga) livet vore tillräckligt.
Behandling för blodproppen tar tre till sex månader, men antibiotikan slutar jag tack och lov med på tisdag och jag har mindre ont i livmodern.
Kanske borde ha en tävling om vem som gissar rätt på nästa åkomma?
Anna Granström 
Kan bara säga (skrika) FYFANIHELAHELVETE vad jag tycker synd om dig! Vill inte gissa på någon åkomma, nu ska du bli frisk!
Fy! Det ska inte behöva börja så här. Kram!
Nämen va fan, fan fan fan va du råkar ut!! Det här är enkom orättvist, enkom ren och skär orättvisa..
Kram eller nä, baouta kram till dig!
Nej nu får det va slut på oturen och alla åkommor. Krya på dig så att du till fullo kan njuta av det nya livet.
Men det här kan bara inte vara sant?! Stackare! Kan du inte bara få njuta och ha det bra? Stor kram
Gud, din stackare! Hoppas att du har fått din dos av otur nu för flera år framåt… hang in there!
Men vad fasen Anna!
Vad tror du, ska du skriva en graviditetsbok nästa gång? ”Så här kan det också vara att vänta och få barn”. Inte en enda kommer att vilja ha barn efter att ha läst den.
Nej man vad fan! Jisses vilken osis du har!
jag hoppas att din morgondag blir helt annorlunda 🙂 Magisk med andra ord.
Kram
Men herre gud vilken otur du har. Först problemen med att vara gravid och nu detta. Jag känner så igen mig. Jag hade problem med allt när jag var gravid sedan hade jag problem eftersom mina barn inte ”var normala”. Men jag fick ingen blodpropp. Så jag vet inte hur det känns. Jag önskar dig lycka till och hoppas att allt ordnar sig.
KKram!
När jag säger att mina barn inte var normala menar jag att mitt första barn föddes tre veckor för tidigt med kejsarsnitt pga sätesbjudning. Mitt andra barn föddes nio veckor förtidigt och det var riktigt svårt att ta i tu med. Alltså är det inga problem med dem nu när de har blivit stora. Inga konstighetera alls.
Stackars, stackars dig! Det är inte klokt så himla orättvist det är. Nu får det räcka. Nu är det dags att få njuta.
Nämen, vad fasen! 😦 Nu måste kvoten för otur vara fylld för resten av ditt liv. Hoppas allt går som det ska nu hädanefter och att du får chans att njuta av livet med bebis! Kram!
Men herregud människa, vad har du egentligen gjort för att förtjäna allt detta? Nä, men skämt åsido, det är ju förjävligt. Nu får det ju räcka. Jag håller alla tummar jag har att du får vara frisk nu.
Stor kram!
Jag har också haft inflammation i livmodern och det gör ONT! När läkaren kände på min mage sparkade jag iväg henne över halva rummet… Men det går över och den där proppen är betydligt värre. Ta hand om dej!!!
Nejmen usch, tvi vale vad orättvist – tycker liksom att det borde varit nog redan!! Hoppas, hoppas, hoppas att du får vara frisk när det här är över så du kan få njuta av bebben i lugn och ro, var rädd om dig kram
OFATTBART hur otur du kan ha!!! 😦 Krya på dej! Kram!
Herreherregud! Vilken chock.. Vad hände egentligen? Och allt så fort. Shit.
Nej nej nej! Åh, jag lider med dig!!! Stackare alltså!!! Fy vad trist det är att må dåligt den här första tiden! Känner verkligen med dig och känner igen mig! Håller alla tummar för att du mår bra så snart det bara är möjligt!!! Styrkekramar till dig!
Å, fan. Usch vad drygt! Sköt om dej!
Men herregud, så jävla orättvist! Vet inte vad jag ska säga ens, mer än ”kram”. Hoppas verkligen det vänder snart! Det måste det ju…!
Näe vad jag tycker synd om dig!! hoppas det är mycket bättre nu!