Det har varit en omtumlande vecka. Med mycket folk, mycket böcker, mycket av allt. Och så denna ständiga väntan på Skorpan som faktiskt kan komma när som helst, även om det nu är åtta dagar kvar till beräknad förlossning.
Min killes pappa (som inte bor i Sverige) har varit här hela veckan och åkte hem idag samtidigt som regnet vräker ned och åskan dånar. Jag bryr mig verkligen inte om årstiden utanför, det är för mycket som sker innanför.
Men när jag väl är där ute, i naturen, då blir jag så förundrad. Vackra vårtbitare, spelmansstämma på kulturgården, blommorna som fortfarande blommar, sommarsolen som fortfarande värmer ibland. Allting fortsätter och är så vackert. Och snart kommer jag gå där ute igen, med barnvagn, med ett helt nytt liv som jag burit på i nio månader. Jag kan verkligen inte förstå det.
Jag är så trött mesta tiden av dagarna. Vill bara ligga på soffan och läsa, slumra, läsa lite till. Bloggarna kommer i skymundan och min egen likaså. Men så får det väl vara ibland? Jag kommer igen. Sen. Nu är det fokus på något annat. Laddning inför det nya livet som jag längtat efter hur länge som helst.
Anna Granström 
Vilka fina bilder! Det är så spännande varje gång man kollar din blögg, vet ju aldrig om Skorpan fått för sig att titta ut. Live-bloggning från förlossningen? ;-D
Jag har börjat på din bok och kommit till del 2. Anledningen till att jag inte kommit längre är att jag ska recensera en bok för en tidning och den måste in den här veckan. Men se’n så!
Det låter så skönt. Bra att du vilar inför det stora som snart ska hända. Tänk att det snart är dags, det måste kännas både fantastiskt och otroligt. Jag önskar er all lycka!
Det är bra att du lyssnar på kroppen och laddar inför vad som komma skall! 🙂
Helt rätt, fortsätt så! 🙂
Kramar Åsa
Fast ändå! Vad snabbt tiden går…nio månader snart!! 🙂
Nu är det verkligen nära…
Vad har ni köpt för barnvagn förresten? Tror att vi ska ge oss in i djungeln nästa vecka och reka lite.